Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Motorbränslen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 15. Apparat för bestämning av
ångtryck enligt »Reid».
ångtryck (engelska vapour pressure, tyska Dampfdruck).
Varje substans, som avger gaser, säges äga ett ångtryck, varmed menas det
gastryck, som de avgående gaserna äga vid viss temperatur. Detta gastryck
har för varje temperatur ett visst maximum under förutsättning att tillräckligt
med vätska finnes i proportion till rummets storlek.
Vid motorbränslen, såsom bensin, mäter man ångtrycket vid 100° F (37,8° C).
Ångtrycket kan alltså liksom destillationskurvan sägas vara ett mått på
lätt-flyktigheten. Ett motorbränsle får icke vara för lättflyktig^ emedan då vid
bensinens sugning genom ledningen ett sådant undertryck kan uppstå, att man
tangerar eller underskrider ångtrycket vid rådande temperatur, varvid en
ång-blåsa kan bildas i vätskan. Denna ångblåsa kan sedan sätta sig på någon vital
punkt i bensinledningen och åstadkomma stopp däri, s. k. ånglås. Ängtrycket
bestämmes i »Reids apparat». Ångtryck mätes vid 100° F 37,8 C och
uttryckes i mm kvicksilver eller i kg/cm2.
Enligt Svenska Teknologföreningens normer får detta tryck för
motorben-siner ej överstiga 0,8 kg eller 605 mm. För en flygbensin, som användes på
stora höjder och alltså vid lägre yttre tryck tillåtes ej mer än 0,5 kg,
motsvarande 380 mm.
»Gum»- eller hartsbildning (engelska gum, tyska Harz).
Om man i bränsletanken till en motor, som länge körts med bensin, påfyller
ett bränsle, som innehåller alkohol eller bensol, visar det sig, att bränslefiltren
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
