- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
121

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorns teori av civilingenjör Åke Larborn - Förbränningsmotorns dynamik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 11 visar ett exempel på fullgasvärden, som
uppmätts på en bensinmotor, avsedd för
personvagnar. Det vridande momentet M liksom det
effektiva medeltrycket pme har ett maximum vid
1 500 v/min och avtager avsevärt vid högre varvtal.
Denna form på momentkurvan är gynnsam för att
ge motorn god segdragningsförmåga. Genom det
effektiva medeltryckets minskning når effekten sitt
maximum vid 3 400 v/min och avtager vid högre
varvtal. Specifika bränsleförbrukningen har sitt
minimum ungefär vid samma varvtal som
momentet har sitt maximum.

Fig. 12 visar de specifika bränsleförbrukningarna
vid belastningar mindre än full belastning vid tre
olika varvtal. Man ser, hur bränsleförbrukningen
stiger, då man tager ut en bestämd effekt vid ett
högre varvtal. 25 hk t. ex. kostar vid 1 000 v min 240 g/hkh, vid 2 000 v/min
335 g/hkh och vid 3 000 v/min 400 g hkh. Ur ekonomisk synpunkt bör
således utväxlingen i vagnen väljas så, att motorn får gå med hög belastning och
lågt varvtal.

Förbränningsmotorns dynamik

Till förbränningsmotorns dynamik räknas i detta sammanhang:

1. Kolvrörelsen och de genom denna uppkommande masskrafterna samt
deras eliminering.

2. Motorns olikformighetsgrad.

3. Vevaxelsvängningar.

Kolvrörelsen.

Kolvens fram- och återgående rörelse överföres medelst vevstaken till en
roterande rörelse hos vevstaken. De rörliga delarna ha alltid en viss tröghet;
dvs. varje del av dem strävar efter att bibehålla sin rörelsehastighet och
rörelseriktning oförändrade. Vevrörelsen hindrar emellertid detta och då uppkomma
avsevärda s. k. masskrafter av olika slag. Vid motorns konstruktion måste
masskrafterna beaktas både ur hållfasthetssynpunkt och med hänsyn till risken för
störande vibrationer. (Fig. 13.)

Fig. 13. Schematisk
framställning av vevrörelsens
massfördelning.

121

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free