Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorns teori av civilingenjör Åke Larborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
massan är belägen. Som följd härav har vanligen den främsta cylindern eller
framändan på vevaxeln de största svängningsutslagen. Den maximala
material-påkänningen uppträder normalt i den axeldel, som innehåller svängningsnoden,
dvs. i detta fall mellan sista cylindern och svänghjulet. Påkänningarna i axeln
äro direkt proportionella mot svängningsutslaget, och genom att under det
motorn är i gång mäta svängningsutslagen vid vevaxelns framända kunna
påkänningarna i vevaxeln beräknas.
Ovan skisserade svängningsform kallas I:a gradens egensvängning. II:a och
högre graders egensvängningar kännetecknas av 2 resp. flera noder. Dessa senare
svängningsformer ha vid automobilmotorer vanligen föga praktisk betydelse.
Egensvängningstalet n0 kan vid 6-cylindriga raka motorer vara 8 000—20 000
svängningar per min. Kortare motorer med kraftigt dimensionerade vevaxlar
kunna ha egensvängningstal upp till 30 000 svängningar per min. I stort sett
kan man säga, att ju högre egensvängningstalet är, desto ofarligare äro de
uppkomna torsionssvängningarna.
De krafter, som uppväcka och vidmakthålla torsionssvängningarna, utgöras
av de starkt växlande, på vevtapparna verkande krafterna, som sammansättas
av såväl gas- som masskrafter. Fig. 17 visar överst ett exempel på ett
tangen-tialkraftdiagram för en cylinder. Varje dylik kurva kan genom s. k.
harmonisk analys ersättas av ett antal sinusformade impulser med 1, 2, 3 osv.
perioder per arbetsperiod. Impulserna
betecknas med 0,5 :e, l:a, 1,5 :e osv.
ordningen, allt efter antalet perioder
per varv.
Varje dylik impulsordning kan
vid ett visst varvtal, oberoende av
alla övriga ordningar, råka i
resonans med vevaxeln i dess
egensvängningstal. Antag t. ex. att en viss
vevaxel har egensvängningstalet ne =
14 000 svängningar per min och vi
skola beräkna vid vilka varvtal 6:e
ordningens impulser komma i takt
med egensvängningen. Då det är
fråga om en 4-taktsmotor gör vevaxeln,
då 6:e ordningen är i resonans, 12
st. svängningar på två vevaxelvarv
(en arbetsperiod). Motorvarvtalet,
vid vilket resonans inträffar, blir
Fig. 17. Tangentialkraftdiagram för
4-taktsmotor och dess uppdelning i harmoniska
impulser.
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
