- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
189

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Förgasarmotorer av civilingenjör Tor Berthelius - Beskrivande del

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Aluminium är en god lagermetall och mycket arbete har nedlagts på att
få fram den lämpligaste legeringen. Vissa amerikanska dieselmotorer levereras
nu med dylika lager, men de äro mycket känsliga för föroreningar i oljan.
Vevaxeln måste härdas och lagerspelen måste vara stora samt stora mängder
olja tillföras för att kyla lagren. Lagertemperaturen måste hållas under 130° C.
Inbyggandet av dessa lager erfordrar särskilt stor omsorg på grund av den höga
varmeutvidgningskoefficienten.

Mycket har talats och skrivits om silverlager. Silver är en mycket god
lagermetall i alla avseenden utom i fråga om oljans vidhäftning. Detta fel har
kunnat avhjälpas genom att belägga silverytan med ett ca 0,02 mm tjockt skikt
av bly behandlat med indium. Priset lägger emellertid ännu så länge hinder
i vägen för dess användning i andra än flygmotorer.

Lager som förses med en tunn beläggning av annat material går under
benämning »tremetallager». Mest kända av dessa äro blybronslager med ca 0,02
mm skikt av bly eller en bly-tennlegering (90 o/0 Pb + 10 o/0 Sn). Dylika
ytbehandlade lager användas mycket för dieselmotorer och högt påkända
förgasarmotorer. Dessa lager tåla ca dubbelt så höga belastningar som vanliga
vitmetallager.

Slutligen skall som lagermetall även nämnas gjutjärn, som har mycket goda
lageregenskaper. Flera välkända motorer ha t. ex. kamaxeln lagrad direkt i
gjutgodset. Vidare kan nämnas att alla ventiler arbeta i styrningar av gjutjärn,
ävensom ventiltryckare, oljepumpaxlar m. fi.

Lagermetallens tjocklek, som förr var flera millimeter, göres nu så tunn som
det praktiskt är genomförbart. Hållbarheten hos lagret ökas väsentligt med
minskad tjocklek. För närvarande är 0,3—0,6 mm normalt för vitmetallager
och 0,2—0,5 mm för blybronslager. Utvecklingen går emellertid mot tunnare
metallager, och de s. k. »micro»-lagren ha ett dylikt på endast 0,05—0,12 mm.
Dessa senare ha en mycket stor livslängd men äro känsliga för föroreningar i
oljan, varför stora krav ställas på oljereningen.

Beträffande konstruktionen av lager kan nämnas att de förr allmänt använda
lagren, som voro ingjutna direkt i ramlagren, vevstakarna etc., numera helt
ha ersatts av lösa lagerskålar. Även dessa ha undergått en utveckling från de
tidigare använda tjocka lagren till de moderna tunna konstruktionerna, där
lagertjockleken endast är 1,5—3,0 mm. Dessa lagerskålar utgöras av ett tunt
lager metall på en stålskål. De nu i U. S. A. standardiserade dimensionerna
framgå av tabell 6.

189

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free