Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Förgasarmotorer av civilingenjör Tor Berthelius - Beskrivande del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
diameter. Förutom kammarna för
ventilerna finnes en excenterkam
för drivning av bensinpumpen.
Vidare finnes ett snäckdrev för
drivning av oljepump- och
ström-fördelaraxeln. Kamaxeln drives
från främre änden, endera
medelst kugghjul (fig. 85) eller med
kedjehjul. I senare fallet kan det
vara vanlig kedja av dubbelt eller
tredubbelt utförande, eller s. k.
tandkedja (fig. 86). Om
drivningen sker med kugghjul är detta
ofta utfört av textilbakelit eller
liknande material för erhållande
av tyst gång. Under senare år har
aluminium allt mer börjat
användas som material för kamaxelkugghjul. Kamaxelvarvtalet är på 4-taktmotorer
lika med halva motorvarvtalet, på 2-taktmotorer med ventiler detsamma som
motorvarvtalet.
Själva kamkonturen utgöres i allmänhet av cirkelbågar, och kammen är
uppbyggd symmetrisk. Före den egentliga lyftkurvan finnes alltid en s. k.
»rampkurva» med mycket långsam stigning, och en liknande kurva finnes på
stängningssidan (fig. 20, sid. 149). Vanligen är rampen på stängningssidan något
högre än den på öppningssidan. Vid konstruktion av kammen måste hänsyn
tagas till ventilaccelerationen (dvs. ändringen i hastighet per tidsenhet), så
att de masskrafter som erhållas vid högre varvtal ej överstiga till buds stående
fjäderkrafter. Skulle så bli fallet, komma ventil eller ventiltryckare ej att
följa kammen utan lyfta från denna. Följden härav blir för stora påkänningar
i systemet, vilket ofta leder till brott på ventilerna.
Då det är mycket svårt att konstruera ett ventilsystem, som vid de höga
varvtal som numera erfordras fullständigt följer kammen, har man måst gå
ifrån det äldre utförandet, där kammen utgjordes av cirkelbågar. Moderna
kamprofiler utarbetas nu punkt för punkt så att man i varje ögonblick av
rörelsen kan kontrollera de uppkommande krafterna. Kammen får härigenom
en oregelbunden och osymmetrisk form. Fig. 87 framställer en lyftkurva av
konventionellt utförande, och fig. 88 visar ett foto av ventilrörelsen vid ett
varvtal, där rörelsen ej längre följer kammen. Man ser, hur ventilen lämnar
Fig. 86. Tandkedja.
1. Märke å kamaxeldrev.
2. Märke å vevaxeldrev.
3. Kedjehjulens centrumlinje.
13 — Bilboken I.
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
