Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Förgasarmotorer av civilingenjör Tor Berthelius - Beskrivande del - Kompressorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
större ventilationsmängd erhålles.
Genom lämpligt väld fjäder och hål
i ventilen kan denna ventil anpassas
efter varje tvp och storlek av motor.
Kompressorer
Kompressormatade bilmotorer äro
så sällsynta, att här endast skola
behandlas huvudprinciperna för
kompressordriften och några vanliga
typer av kompressorer. Förutom å ett
antal tyska sportvagnar (Mercedes
Benz), en äldre modell av Graham
och några mindre engelska och italienska sportvagnar finnas inga
produktions-mässigt tillverkade kompressormatade bilmotorer. I experimentsyfte har
emellertid ett flertal motorer omändrats och försetts med kompressorer.
Bland de sistnämnda märkes även en del försök i Sverige med gengasmotorer,
vilka lett till att ett antal stationära motorer produktionsmässigt omändrats.
Kompressorer i samband med spolning av 2-taktmotorer skola ej beröras
i detta sammanhang, då de normalt ej användas för samma ändamål och på
samma sätt som vid 4-taktmotorer.
Principen för att kompressormata en bilmotor är att tillföra motorn en större
luftmängd än vad den normalt själv kan suga in. Genom att tillföra mer luft
kan man förbränna mer bränsle och därmed höja effekten.
Bränsleförbrukningen blir i allmänhet ej lägre med kompressorer, delvis på grund av att
kompressorn erfordrar en relativt betydande effekt för sin drivning.
Genom att teorien visar, att betydande effektvinster kunna göras har en
mängd personer lockats att syssla med detta problem. Att så få vagnar
produktionsmässigt utrustas med kompressor är emellertid det bästa beviset för att
fördelarna med kompressordrift icke äro så stora som kan förväntas. Några av
orsakerna härtill skola nedan beröras.
De kompressortyper, som hittills framkommit, ha samtliga det felet att de
vid låga varvtal ha mycket låg såväl volymetrisk som adiabatisk verkningsgrad.
Genom att den volymetriska verkningsgraden är låg tillföres ej den luftmängd
som beräknas, och effektvinsten vid lägre motorvarv blir därför praktiskt taget
ingen. Nu är förhållandet det, att just vid låga varvtal eftersträvas ökad effekt
— detta gäller i varje fall vid alla typer av bruksvagnar.
Fig. 200. Ventil för vevhusventilation till
insugningsrör.
277.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
