Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hesselmanmotorer av ingenjör Th. Sörensen Ringi - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII. Hesselmanmotorer
Av Th. Sörensen Ringi
Inledning
När ingenjör K. J. E. Hesselman i början av 1920-talet konstruerade sin
råoljemotor med elektrisk tändning, utgick han från att tryckförhållandena
skulle vara ungefär de samma som i den gängse bensinmotorn, dvs. med ett
kompressionsförhållande av ca 6: 1 och ett högsta förbränningstryck av 25—30
kg/cm2.
Brännoljan skulle i finfördelat tillstånd insprutas i förbränningsrummet
under kompressionsslaget och där tändas med elektrisk gnista.
Området var relativt nytt, och några tidigare erfarenheter av värde funnos
ej tillgängliga.
Det gällde sålunda att finna lämplig utformning av förbränningsrum,
bränslepump och insprutningssystern etc. Ett särskilt studium måste ägnas själva
tändningsproblemet.
Vid dieselmotorn är det för tändning av bränslet tillräckligt, att den insugna
luften komprimeras så mycket, att antändningstemperatur erhålles.
Vid föreliggande konstruktion däremot, där tändningen skulle ske med
elektrisk gnista, måste under alla belastningsförhållanden och varvantal i
tänd-ningsögonblicket kring denna gnista finnas en brännbar blandning av
finfördelad brännolja och luft.
Vid full belastning måste därjämte, för att största möjliga effekt skall
erhållas, den bränslemängd, som kan förbrännas i den förefintliga
luftmängden, redan vid förbränningens början vara jämnt fördelad i
förbränningsrummet.
Början gjordes med en 4-cyl. 4-taktmotor med 100 mm diam. och 136 mm
slaglängd, som ombyggdes för ändamålet.
331.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
