- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
378

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Växellådan av ingenjör Gösta Walroth - Växellådans princip

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 1. Vinsch.

Fig. 2. Båtratt.

Växellådans princip

För att göra det lättare att förstå hur en växellåda verkar, skola vi, innan
vi övergå till att beskriva konstruktionen och verkningssättet hos olika
växellådor, nämna något om de enkla fysiska lagar för överföring av kraft, som ligga
till grund för växellådans konstruktion i princip.

Sedan urminnes tider har människan förstått att begagna sig av vissa enkla
hjälpmedel, såsom hävstänger, block och spel, för att erhålla ökad kraft, där
den egna muskelstyrkan inte räcker till. En tung sten eller dylikt, som man
inte förmår att rubba, går lätt att flytta med tillhjälp av ett spett, om man
stöder detta mot något fast underlag ett stycke från nedre änden och pressar
övre änden nedåt. Spettet fungerar då som en hävstång med två armar, en kort
mellan föremålet, som skall lyftas, och stödpunkten eller vridningspunkten
samt en lång mellan vridningspunkten och den ände man håller i. Ju kortare
den hävarm är, som verkar lyftande, desto mindre kraft behöver man använda,
rnen spettet måste i stället föras nedåt längre väg. Vad man vinner i kraft,
förlorar man sålunda i väg.

I fig. 1 se vi en enkel vinsch av den typ, som ibland användes vid brunnar.
Denna anordning bygger också på hävstångsprincipen. Den korta hävarmen
motsvaras av lintrummans radie och den långa av den vid trumman fästade
vevarmen. Tack vare den i förhållande till trummans radie långa hävarm, som
veven bildar, hissar man med relativt liten kraft upp det tunga vattenämbaret,
men den väg som veven därvid tillrvggalägger blir jämförelsevis lång.

378.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free