Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Bromsar av civilingenjör Karl J. Åkerlund - Principerna för bilbromsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIV. Bromsar
Av Karl J. Åkerlund
De flesta bilar ha två slags bromsar, en parkeringsbroms (»handbroms») och
en körbroms (»fotbroms»). Parkeringsbromsens uppgift är att hindra ofrivillig
rörelse hos det stillastående fordonet. Den bör alltså icke användas för
broms-ning av fordonet under körning, ty den kan då lätt taga skada, eftersom den
ej är dimensionerad för de stora påkänningar, som uppträda under
körbroms-ning. Körbromsen är en säkerhetsanordning som skall minska fordonets
hastighet eller bringa dess rörelse att helt upphöra. Häri ligger även att bromsen
t. ex. i medlutningar skall hindra farlig fartökning. Körbromsen är sålunda,
liksom motorn, en fartkontrollanordning — men till sin natur motsatt
motorns. Medan motorn i regel användes för att tillföra effekt, har bromsen till
ändamål att förbruka effekt. Att motorn även kan användas för »bromsning»
är ju känt, men detta ligger på sidan om dess egentliga arbetsområde.
Principerna för bilbromsar
Vid all körbromsning förutsättes att fordonet är i rörelse, har en viss
hastighet, t. ex. 50 km/h (13,9 m/sek.), vanligtvis erhållen från dess egen
drivmotor. Vid igångsättningen under rörelsens början gav motorn vagnen en viss
hastighetsökning per tidsenhet: acceleration, t. ex. 2 m/sek per sekund, och
vid rörelsens avslutning erhölls med hjälp av vagnens bromsar en viss
hastighetsminskning per tidsenhet: retardation, t. ex. 4 m/sek. per sekund. Den väg
vagnen tillryggalägger från bromsarnas tillslagning till dess den stannar
benämnes bromssträcka.
För att uppnå den önskade hastighetsminskningen begagnar man sig av
friktionskrafter, bilbromsen är till sin princip en mekanisk friktionsanordning.
Friktionskraften karakteriseras genom det s. k. friktionstalet
(»friktionskoefficienten»). Om ett föremål med vikten G (fig. 1) har kontakt med ett under-
523
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
