Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Bromsar av civilingenjör Karl J. Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett specialfall utgör dragfordonet till en s. k. påhängsvagn (»semi-trailer»).
Här förekomma antingen en lastbil utan flak eller en traktor, i båda fallen
försedda med vändskiva för uppläggning och fastsättning av påhängsvagnens
främre del (fig. 64).
Släpfordonen kunna lämpligen uppdelas i släpkärror, påhängsvagnar och
frigående släpvagnar. Släpkärrorna äro enaxlade, påhängsvagnarna en- eller
tvåaxlade och de frigående släpvagnarna två- eller treaxlade (fig. 62—64).
Släpvagnens körbroms bör kunna ge släpvagnen minst samma retardation
som dragvagnen kan uppnå med sin broms. Av praktiska skäl bör
släpvagnsbromsen kunna manövreras från dragvagnens förarplats, enär eljest en särskild
man för bromsning av släpvagnen måste medfölja. Förutom den ökade
kostnaden härför har erfarenheten visat, att bromsningen därvid icke blir
tillräckligt effektiv.
I vissa länder finnas lagföreskrifter om att tyngre släpvagnar skola bromsa
sig själva automatiskt, om de ofrivilligt komma loss från dragvagnen. Denna
fråga har diskuterats även i vårt land, men ännu lia icke några direkta
bestämmelser utfärdats. I allmänhet anses emellertid en sådan anordning önskvärd.
Fig. 62. Lastbil med olika typer av släpvagnar.
566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
