Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Karosserityper för personbilar av ingenjör Gunnar Jerneborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Buick 1947.
tigheterna ytterligare ökades, utvecklades karosseriernas exteriörer mot en
tilltagande strömlinjeform (fig. 2 och 3) och deras interiörer mot en allt större
bekvämlighet, speciellt ifråga om bekvämare säten och bättre sikt (fig. 4).
Strömlinjeformen har sitt stora berättigande för att minska luftmotståndet
även vid normala landsvägshastigheter och därmed minska
framdrivningskost-naden. Vid närmare granskning av de senare årens personvagnsmodeller kan
man dock fråga sig, om icke konstruktörerna utformat karosserierna mycket
med tanke på utseendet och utnyttjat strömlinjeformen mest härför. På de
flesta vagnar har nämligen praktiskt taget intet gjorts för att aerodynamiskt
utforma underredena, där ofta flera stora »fickor» åstadkomma
förlustbringande virvelbildning och stora luftmotstånd.
De äldsta bilkarösserierna tillverkades praktiskt taget uteslutande av trä.
För att öka deras livslängd kompletterades de utvändigt redan på ett tidigt
Fig. 3. Studebaker 1947
702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
