- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
904

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Allmänna motorarbeten av ingenjör Sten R. Walles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skick att de kunna godkännas. Efter
det att vevtapparna inspekterats,
blivit bearbetade eller godkända i
befintligt skick skall en noggrann
inspektion av vevlagren företagas. I
det fall lagermetallen är gjuten
direkt i vevstaken är den för det mesta
av en eller ett par mm tjocklek.
Trots metallens mjukhet,
huvudbeståndsdelen i babbits är tenn, händer
det ofta att ytan spricker och små
stycken av lagermetallen slås loss.
Ibland kunna dessa, om de bestå av flagor, lägga sig utanpå lagerytan och
Idämmas fast i denna. Äro de losslagna styckena djupare ligga de i regel kvar
och kunna lätt petas bort sedan vevstakslagret demonterats från axeln. Det
kan även vara dålig förtenning av vevstaken, som gör att metallen ej binder
ordentligt vid gjutningen och som förorsakar att sådana här skador uppstå. I
det senare fallet lossnar metallen eller stycken av den ända från botten i
lagerstället. På grund av att lagerytan är mjuk inpressas i densamma alltid små
hårda partiklar som så småningom göra den hård och ändra dess färg.
Lagerytans färg mörknar och blir matt. I inspektionen böra även ingå
vevstaksbul-tarnas och muttrarnas beskaffenhet samt de ytor på vevstaken och
lageröverfallet som dragas mot varandra. Dessa ytor måste vara plana och parallella.
Bäst kontrolleras de om respektive del lägges mot en planskiva, som bestrukits
med märkfärg och där man genom märkningen på anliggningsytorna kan se
hur de befinna sig.

Sedan denna inspektion avslutats måste en bedömning företagas om vad
som skall göras åt lagren. Har lagermetallen släppt från botten skall lagret
gjutas om. Även om det endast är på en mindre yta som skada uppstått.
Detta kan nämligen vara början till en större skada, och i regel är det så att
har metallen börjat lossna på ett ställe så fortsätter den att lossna.
Omgjut-ning av lager behandlas i kap. XXIII, motorrenoveringar. Ha små stycken
lossnat i lagerytan utan att de gått ned på djupet kunna hålen efter dessa losslagna
stycken lödas i med vanligt lödtenn. Om större delen av ytan har sådana skador
måste lagret gjutas om. I motsats härtill kan sägas att om endast en enda
skada finnes får den icke lämnas orörd utan skall lagas. Det kan även
inträffa att sprickor uppstått i lagerytan utan att något av metallen lossnat,
och även i ett sådant fall skall omgjutning företagas. Är lagerytan utan skador
bör den dock skavas ren så att den rena lagermetallytan framträder.

Fig. 132. Lageröverfallet kontrolleras mot
en planskiva.

1. Planskiva. 2. Vevlageröverfall.

904

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0934.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free