- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
912

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Allmänna motorarbeten av ingenjör Sten R. Walles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som fig. 138 visar, och sedan föres över åt höger. Är vevstaken vriden kommer
detta att visa sig på så sätt att något av jiggens stift icke kommer att vila
mot det slipade planet. För vevstakens vridning finnas särskilda verktyg, men
man kan även använda en riktgaffel eller rättare två, en att hålla mot med
och en att vrida med. Även denna riktning bör utföras försiktigt med
upprepade kontroller.

Efter det riktningsarbetet är avslutat monteras kolven och en ny kontroll
företages. Det är dock mycket sällan som kolvbulten blir snett brotschad i
kolven, vilket skulle förorsaka att den kommer snett i loppet trots att
vevstaken blivit riktad. Man kan då fråga sig varför icke kontrollen från början
utföres med kolven monterad. Detta torde bero därpå, att den kan utföras
noggrannare med jigg. Kolven har nämligen olika diameter upptill och
nedtill. Halva skillnaden av detta mått måste kompenseras upptill mellan kolven
och planet. Är skillnaden i kolvens diameter upptill ovanför översta
kolvringen och längst ned t. ex. 0,40 mm, skall vid kontroll ett bladstål på 0,20
mm kunna skjutas mellan planet och kolven längst upp. Kolven skall även
vridas vid denna kontroll, som fig. 140 visar. I och med denna kontroll och
eventuella justeringar är vevstaken tillsammans med kolv och kolvbult färdiga
för montering i motorn.

Ramlager.

Ramlagren äro utformade i vevhusets fram och bakgavlar samt även i de
tvärbalkar som finnas mellan dessa. På fyrcylindriga motorer äro ramlagrens
antal två till tre och på sexcylindriga motorer tre till sju. Den sjulagrade
axelns motor har en tvärbalk mellan varje cylinder, varvid ramlagren komma
att ligga mycket tätt. Vid färre antal är varje lager bredare, och man kan
säga att som regel äro ramlagren så dimensionerade att någon nämndvärd
förslitning blir det icke fråga om. Lagren äro dessutom rikligt smorda även vid
stänksmorda motorer. Det är icke bara vevaxelns eller motoraxelns
upplagring man har att taga hänsyn till vid behandling av ramlagren, utan det finnes
även andra delar som äro beroende av axelns läge i motorn.

Vevaxeln är det centrala i motorn och har från början givits ett visst läge.
Om vevaxeln rubbas uppåt eller nedåt ändras även kolvarnas vändlägen i
cylinderloppen. Vidare ändras kuggtransmissionen fram, och en brytning kan
uppstå i ingående axeln på växellådan, som har sin främre ände upplagrad i
vevaxelns centrum vid balanshjulet. Trots att vevaxeln hänger i
ramlageröver-fallen sker en viss förslitning även på lagrets övre halva. Och då även
lagertapparna slitas, kommer vid ansättning vevaxeln att flyttas en aning uppåt.

912

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0942.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free