- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
943

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Allmänna motorarbeten av ingenjör Sten R. Walles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vid vissa fabrikat är fastsatt direkt på vevaxelns framände eller att den är
upphängd och lagrad på en separat lagertapp, i vilket senare fall drivningen
sker medelst rem.

Själva fläkten består av fläktnav och fläktvingar. Vingarna, som till antalet
kunna vara två eller flera, äro endera utstansade av stålplåt eller gjutna av
aluminium. Förekommer plåtvingar, äro dessa nitade fast vid en
centrumplatta av stålplåt. På grund av fläktbladens skevning strävar fläkten liksom
en flygmaskinpropeller att vid rotation dragas framåt och belastningen på
bladen, fastsättningsanordningen och lagren är mycket stor. Vid de
konstruktioner, då fläkten är fastsatt på vattenpumpaxeln, uppstår gärna efter en tids
användning axialglapp i vattenpumpaxeln just på grund av fläktens dragning
framåt. För att upptaga axialbelastningen är i regel en bakelitbricka anbragt
runt pumpaxeln mellan skovelhjulet och pumphuset. Lagringen av fläkten
utgöres av glid-, rull- och kullager.

Om defekter av något slag ger sig tillkänna hos lagren eller om fläkten
är skadad, så att fläktbladen lossnat i fastsättningen eller bräckor finnas i något
blad, måste skadan omedelbart avhjälpas. Genom fläktens belastning och
rotationshastighet uppstå nämligen lätt vibrationer, om någon skada finnes, vilket
kan medföra att fläktbladen brytas och slår hål i kylaren eller t. o. m. i
motorhuven. För varje olika fabrikat finnas speciella skötsel- och
reparationsanvisningar, och det är lika viktigt att t. ex. smörjningsföreskrifterna efterföljas i
detta fallet som i andra.

Kylvattentemperaturmätare.

För att under drift kunna kontrollera kylvattnets temperatur användas
instrument av endera vätsketermometertyp, elektrisk termometer eller
gastrycktermometer. Den äldsta konstruktionen, vilken numera är ganska sällsynt,
utgjordes av en i kylarens påfyllningslock anbragt termometer med gradering
»kall» och »varm», och tack vare att termometervätskan var starkt färgad kunde
temperaturen någorlunda avläsas från förarsitsen i en bil. Termometervätskans
behållare bestod av en kropp, som skulle omspolas av kylvattnet. Som denna
mätare av flera orsaker var ganska otillfredsställande ur funktionssynpunkt,
har den ersatts av elektrisk- eller gastrycktermometer. Gastrycktermometern
torde f. n. vara den mest använda. Den är konstruerad på så sätt att en
metallbehållare, innehållande en viss mängd lättflytande vätska, är insatt i motorns
vattenmantlar. Behållaren är endast nedstucken i en gängad urborrning i
topplocket och kvarhålles av en mutter, vilken samtidigt tjänstgör som tätning mot
vattenläckage. Till vätskebehållaren är anslutet ett metallrör med mycket liten
innerdiameter. Rörets andra ände är förbunden med en trvckmanometer med

943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0973.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free