- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
946

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Allmänna motorarbeten av ingenjör Sten R. Walles - Motorns hopmontering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ha tidigare sett, att låga arbetstemperaturer inverkar i hög grad ofördelaktigt
på motorns livslängd.

Fryspunkten för spritvattenlösning är —7° C, då sprittillsatsen är 20 o/0.
Den is, som bildas vid lägre temperaturer, intill ca —35°, utgöres dock ej
av fast is med sprängverkan, utan av issörja. Vid tillsats av 40 o/0 sprit är
fryspunkten ca —22°. Kokpunkten i det senare fallet är +84°.

Då spritvattenlösning användes kan man ej, som fallet är med etylenglykol,
fylla på enbart vatten, då vätskenivån sjunker på grund av avdunstning, utan
koncentrationen måste mätas med aerometer och mätningsresultatet förbli
avgörande för vad som skall fyllas på, sprit eller vatten. Som frostskyddsmedel
har även använts petroleum, t. ex. fotogen. Man måste dock på det
allvarligaste varna för dylika experiment. Fotogenens flampunkt ligger vid ca
+ 50° C, vilket innebär, att vid denna temperatur avger fotogenen
lättantändliga gaser, och gnista vid ett tändstift eller en glödande partikel vid avgasröret
är tillräckligt för att framkalla en häftig eldsvåda. Dessutom angriper fotogen
gummi och löser alltså upp slangförbindningarna mellan motor och kylare
varvid läckage uppstår. Brandrisken blir då påfallande stor.

Motorns hopmontering

Efter alla de justeringsarbeten som vidtagits med motorns alla delar kommer
till slut själva hopmonteringsarbetet. Det är nu montören skall ha nytta av
den noggrannhet han iakttagit från början genom uppsortering av delar, bultar
och muttrar. Även de uppmärkningar som gjorts samt noggrannheten i de
tidigare utförda justeringarna kommer han nu att utnyttja. I stället för att
leta efter detaljer i en och samma låda, vilket kräver mycken tid och sätter
montörens tålamod på hårda prov, ligger allt ordentligt uppdelat i fack.
Hopmonteringen måste dock planläggas för att icke delar som monterats måste
plockas bort emedan de hindrar andra delars montering. En van montör som
har erfarenhet av den motor han arbetar med tvekar aldrig om i vilken
ordning de olika detaljerna måste komma för att monteringen skall flyta lätt.
Det finnes vissa delar som måste monteras ihop först innan de insättas i
motorn, som t. ex. kolvar, kolvringar, kolvbultar och vevstakar. Däremot lönar
det sig absolut inte att montera dessa enheter på vevaxeln och sedan söka
sänka ned alltsammans i motorn.

Om vi börjar med motorblocket måste en sådan sak som balanshjulskåpan
först monteras om balanshjulet är fastsatt på vevaxeln. I annat fall hindras
kåpans fastdragning av balanshjulet. Detta kan dock monteras på vevaxeln

946

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0976.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free