Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Kopplingen och växellådan av yrkeslärare Ellert Johnsson - Kopplingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då det kan förekomma att lamellen är skev bör man kontrollera detta genom
att sätta upp den på kopplingsaxeln i en kontrollapparat enl. fig. 15. Om sådan
inte finnes kan axeln mycket väl sättas upp mellan dubbarna i en svarv och
en vanlig indikator användas för uppmätningen. Om felet i kopplingen är att
den ej frikopplar, utan växellådsdreven drivas runt fast kopplingspedalen är
nertrampad, kan detta orsakas av en skev lamell. En sådan skev lamell bör
utbytas. Vid byte av belägg bör man, innan de gamla demonteras, ge akt på
hur nitningen är utförd. Lamellens yttre del kan vara pressad i vågor enl. fig.
16, varvid vartannat nitpar håller det ena belägget och det överhoppade paret
andra sidans belägg. För att nitningen skall bli möjlig att utföra måste hål
borras i det först påsatta belägget, mitt för nitarna i det belägg, som monteras
sist. Det är ej nödvändigt att ha hål i båda beläggen, som i figuren, men
originalbelägg äro ofta utförda på sådant sätt. En annan lamell med fjädrande
belägg visas i fig. 17. På ena sidan av lamellen är en i vågor pressad
bladfjäder placerad. Den ena sidans belägg nitas direkt på den plana lamellen
medan det andra belägget nitas fast vid bladfjädern.
Försänkningen för nitarna göres till 2/3 av beläggets tjocklek. Som regel
användes borrad mässingnit, hålnit, för detta ändamål. I fig. 18 visas en mindre
1023
Fig. 16. Lamell pressad i vågor.
Fig. 17. Lamell med bladfjäder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
