Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Bromsar; underhåll och justering av ingenjör Sven Örn - Teoretiska begrepp beträffande bromsning - Förhållandet mellan bromsad och obromsad belastning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som nämnts utgöra ovanstående formler endast ett rent teoretiskt underlag
för bestämning av bromssträckans längd. I praktiken varierar bromssträckan
avsevärt vid en och samma hastighet, beroende på olikheterna i vägbanans
beskaffenhet, med andra ord en ständig variation av friktionstalet »/». Att
exakt kunna angiva ett värde på »/» för gummiring mot vägbana är icke
möjligt. De i facklitteraturen förekommande uppgifterna divergera avsevärt,
men ett värde på »/» av 0,7 torde utgöra ett maximivärde. Betong, smågatsten
och asfalt giva de högsta friktionsvärdena, torr grusbana därnäst. Isgator vid
en temperatur omkring 0° lämna ett värde på »/» som närmar sig 0,1 eller
kanske ännu mindre. Gropiga vägbanor, ofta kallade korrugerade, reducera
också möjligheterna till god bromsning. Då hjulen hoppa upp och ned sker
bromsning egentligen endast då hjulen beröra vägbanan.
Förhållandet mellan bromsad och obrornsad belastning
För den som har att syssla med underhåll av bromsar är denna fråga av
stor vikt, då belastningen inte endast påverkar bromssträckans längd (obs.
endast i vissa fall, se a), utan även slitaget å bromsarna och däckutrustning.
Om vi återgå till vad sam sagts under a om friktionstal, så erinra vi oss
P
att f = — eller att det totala friktionsmotståndet står i ett bestämt förhållande
(j
till fordonets vikt. Detta förhållande uttryckes genom friktionstalet eller
friktionskoefficienten »/», vilket icke påverkas av olika tyngd hos föremålet. Den
kraft som erfordras för att draga ett föremål över en yta blir därför direkt
proportionell mot föremålets vikt. Om föremålet i ett fall har dubbelt så
stor tyngd som i ett annat fall, måste dragkraften i det förra fallet bli dubbelt
så stor som i det senare. Denna dragkraft är identisk med det totala
friktionsmotståndet och utgör ingenting annat än den kraft som utnyttjas för
bromsningen, nämligen vägbanans friktion. Fordonsvikten har i realiteten
ingenting att göra ined vägbanans möjligheter till friktion, utan det är
materialet i de ytor som äro i kontakt med varandra som bestämma värdet på »/».
Tidigare har sagts, att totalvikten G hos fordonet icke påverkade
bromssträckans längd teoretiskt sett. Vid andra slags förändringar kunna emellertid
variationer i vikten få en betydande inverkan på bromssträckans längd. Dessa
förändringar hänföra sig till hjulen, som så att säga utföra bromsningen.
v2
Enligt formeln S = 0,05 • -y är det hastigheten och friktionen som
bestämma längden av bromssträckans minsta längd. För att få kortast möjliga
bromssträcka måste alla fordonets hjul deltaga i bromsningen.
1096
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
