Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Gengasdrift av kapten Lennart Cassler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 5. Principskiss för system Gragas.
Mellan renaren och inloppsröret finns ett säkerhetsfilter av fin metallduk.
Om filterdukarna i gasrenaren skulle brännas sönder eller på annat sätt
förstöras, fastnar sotet i säkerhetsfiltrets metallmaskor och hindrar så småningom
gasen att komma fram till motorn.
För att möjliggöra start och körning på flytande bränsle, t. ex. vid
förflyttning inom garage, bibehålles i regel förgasaren. Om kompressionsförhållandet
ökats, förses ofta förgasaren med en strypbricka för att förhindra att motorn
överbelastas. För start användes i regel en mindre bränsletank, som rymmer
högst 5 liter. Övergång från körning på flytande bränsle till gengas — eller
tvärtom — sker genom omkastaren, som består av spjäll eller ventiler. I
omkastaren eller i ett särskilt blandarhus, där gasen tillföres erforderlig mängd
luft för förbränning i cylindrarna, är vanligen sekundärluftspjället monterat.
Fig. 5 visar själva gasgeneratorn vid system Gragas, som är konstruerat enligt
principen nedåtriktad förbränning men utan inmurning.
Rosten, som är helt kupolformad, uppbäres och är vridbar på en cylindrisk
tapp. Denna i sin tur bäres av ett trefotsstöd. Det egentliga gasuttaget är
placerat under rosten, och röret, som går ända upp under den cylindriska tappen,
skyddas av ett koniskt tak. så att ej kolpartiklar skola sugas direkt in i röret.
1254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
