Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Gengasdrift av kapten Lennart Cassler - Bränsleförbrukning vid gengasdrift - Skötselfrågan samt gengasens inverkan på motorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bränsleförbrukning viel gengasdrift
Även om det är praktiskt taget möjligt att under ett kortare moment och
gynnsamma förhållanden nå en så låg bränsleförbrukningssiffra vid
gengasdrift, att likhetstecken kan sättas mellan 1 kg träkol och 1 liter bensin, så
bör detta icke läggas till grund för en kalkyl. Avgörande härvid är dock
körningens art. Under det att vid sträckkörning 1 liter bensin kan anses motsvara
1,25 kg bilkol eller 2,25 kg bilved, så visar erfarenheten att siffrorna, om
tillräcklig hänsyn tages till påeldning, startning, uppehåll, tomgångskörning,
avsvalning osv. böra ökas till ca 1,4 kg bilkol eller 2,5 kg bilved. Kontrollerade
prov uppvisa vid såväl sammanhängande körningar som vid sträckkörning i
praktisk drift en bränsleförbrukning av 0,14 kg bilkol/tonkm nyttig last resp.
0,25 kg bilved för medelstora lastbilar (3 à 4 tons nyttig last). Vid mera
intermittent körning, särskilt i stadstrafik bli förbrukningssiffrorna avsevärt högre.
Vid ren distributionskörning i stad med ständiga uppehåll eller användning av
personbil i stadstrafik (med korta körsträckor, täta uppehåll, tomgång,
fartändringar) kunna förbrukningssiffxoma fördubblas, varvid sålunda 1 liter
bensin motsvaras av ca 2,75 kg bilkol resp. ca 5 kg bilved.
Bränsleförbrukningen är i hög grad beroende av bränslets kvalitet, vilken
tyvärr varit alltför varierande, trots alla försök till normering av bränslet.
Skötselfrågan samt gengasens inverkan på motorn
Om man vid gengasdrift skall uppnå ett tillfredsställande driftsresultat kräves
en noggrann skötsel av gengasverket. I jämförelse med bensinbilen torde den
ökade tid, som åtgår för gengasbilens skötsel vid regelbunden trafik kunna
uppskattas till 3/4 timme/dag.
Lika individuell och växlande som uppfattningen är om skötselarbetets
omfattning och den tid detta kräver, lika varierande är uppfattningen om
gengasens förstörande inverkan på motorn. På cylinderslitagets storlek inverka
många olika faktorer såsom gengasverkets typ, trafikens karaktär, skötseln,
bränslets beskaffenhet och fuktighet m. m. I gengasdriftens början var det
tyvärr mycket vanligt, att aggregatens reningsanläggningar antingen ej fungerade
tillfredsställande eller ej sköttes enligt givna föreskrifter, vilket medförde,
att sot tilläts passera in i cylindrarna. Lika vanligt var det, att luftrenare för
sekundärluften saknades, eller om densamma verkligen monterats, placerades
på så ogynnsamt ställe under chassiet, att sand och damm från vägbanan kunde
inkomma i motorn.
1257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
