- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
1260

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Gengasdrift av kapten Lennart Cassler - Förgiftnings- och brandrisken vid gengasdrift - Gengasen och skogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På diagrammet fig. 8 har räknats med en underhållskostnad för
gengasverket av 25 öre respektive 10 öre/mil som gränsvärden. Vid ett vedpris av 1,50 kr/
hl, får då bensinen kosta 26—42 öre/litern om motsvarande lastbils
bensinförbrukning är 2,5 1/mil och 22—35 öre/litern, om bensinförbrukningen är 3,0
1/mil. Med hjälp av diagrammet kan med utgångspunkt från det pris på bilkol
eller bilved, som fordonsägaren kan räkna med samt med hänsyn till de mera
svårbestämbara faktorerna, såsom ökad tid för skötsel, reparationer, tidsförlust
på grund av lägre effekt m. m. undersökning göres i vad mån gengasdriften
i varje särskilt fall ställer sig ekonomiskt fördelaktigare än bensin.

Förgiftnings- och brandrisken vid gengasdrift

Att förgiftningsrisken är allvarlig har alltför många dödsfall och
sjukdomsfall av mer eller mindre kronisk art tyvärr givit bevis för. Å andra sidan står
faran i proportion till den försiktighet, som iakttages av den som handskas
med gengasverket. En kraftigare propaganda torde kanske ha kunnat något
minska de inträffade förgiftningsfallens antal. Under vissa förhållanden kan
man knappast undvika att utsätta sig för vissa risker t. ex. vid busstationer, då
flera fordon skola startas samtidigt.

Den enskilde bil- eller traktorföraren, som startar gengasfordonet ute i fria
luften utan att störas av gaserna från andra fordon betraktar icke
förgiftningsrisken såsom den avgörande faktorn för gengasens användning. Tillgång
till startbränsle efter behag kommer också att minska förgiftningsrisken.

Brandskadornas belopp, förorsakade av gengasfordonen under krigsåren
kunna visserligen verka avskräckande. Men eftersom brandskadorna,
allteftersom monteringen av gengasverket blivit bättre och särskild uppmärksamhet
ägnats den elektriska utrustningen, minskats i väsentlig grad, torde man kunna
vänta att upplysning härutinnan skall medföra en avsevärd minskning av
brandrisken.

Gengasen och skogen

o o

Vad gengasdriften betytt för skogsbruket under åren 1940—1945 behöver
icke närmare utvecklas. Möjligheten att kunna utnyttja gallringsveden och i
parti kunna försälja färdig gengasved till ca 2:— kr/hl har också
revolutionerat priserna på de före kriget nästan osäljbara sämsta sortimenten, som i varje
fall icke gåvo något rotnetto.

1260

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/1290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free