Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges ställning i den evangeliska kristenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen icke gått spårlöst förbi, men blott hos ett
försvinnande fåtal kan man helt visst tala om en personligt
vunnen övertygelse om den reformatoriska åskådningens rätt.
Och Gustaf Vasa själv? Om hans personliga religiösa
ställning vet man egentligen mycket litet. Men redan därmed är
ju, när det gäller en man, som i sitt folks religiösa historia
spelat en så ingripande roll, ej så litet sagt. Det finns i hans
ställning till de religiösa frågorna intet spår av frivolitet —
en renässansman är han åtminstone i detta stycke alls ej —
men ej heller något, som tyder på djupare religiösa behov.
Han är en i sällsynt grad nykter natur, kärvt, ofta krasst
nykter. I sin ställning till religionen kan han väl snarast
jämföras med en storbonde av gamla stammen, hos vilken
en enkel gudstro såsom något självklart finnes på djupet,
ehuru han helt går upp i omsorgen om sitt gods. H a h s
gods heter Sveriges rike. — Skall det bestå, måste
dualismen mellan andligt och världsligt herrskap bort. Där ser
han skarpare och klarare än någon annan. Men vad riket
framför allt behöver, trängande behöver, är pengar och
åter pengar. Det vore helt visst orätt att säga, att konungen
i reformationen blott sett ett medel till dessa syftens
vinnande. Dess enkla sundhet, dess kärva nykterhet i
kritiken av allehanda vidskeplighet måste ha tilltalat honom.
Kallelseläran bör han ha förstått. Men säkerligen var
ytterst den politiska, inte minst den ekonomiska synpunkten
avgörande för honom. Är prästerskapets uppgift endast att
predika Guds ord, så har kyrkan intet behov av alla dessa
maktmedel och all denna egendom — där ligger för honom
poängeh.
Och dock vore det avgjort falskt, om man ville göra
gällande, att reformationens inre moment i Västerås egentli-
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
