Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges ställning i den evangeliska kristenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häva den gick inte. Med reformationen trädde den åter i
full kraft och är nu fullständigare genomförd än någonsin,
visserligen med den inskränkningen, att församlingarna
blott ha att välja mellan tre av domkapitlet på förslag
uppförda. Därvid kommer det säkerligen också i huvudsak att
förbli, ehuru därigenom prästernas befordran blir beroende
av oberäkneliga faktorer, stundom av en mycket litet
uppbygglig agitation. Och vad själva den bärande principen
angår, kan man knappt önska saken annorlunda. Med alla
sina skuggsidor har denna ordning dock haft den
betydelsen, att den bidragit till att låta kyrkan för det allmänna
medvetandet stå såsom något annat än blott en
statsinstitution och särskilt till att göra förhållandet till prästen till
något helt annat, vida personligare än till någon annan
ämbetsman.
Har svenska kyrkan så alltid varit en folk kyrka, så
har den varit och är i än mera utpräglad grad en rent 1
u-t h e r s k folkkyrka.
Om dess bekännelseståndpunkt behöver efter det förut
sagda ej mycket talas. Det steg som togs vid Uppsala möte
har aldrig tagits tillbaka, m£n väl fullföljts så till vida som
senare hela konkordieboken, om än tämligen dröjande,
erkänts och alltjämt i den svenska kyrkolagens första
paragraf står såsom den svenska kyrkans bekännelse. Jämnt
tre hundra år efter Uppsala möte, vid kyrkomötet 1893,
hade kyrkomötet att fatta position till ett av riksdagen
godkänt och av regeringen framlagt förslag att, med
bibehållande av augsburgska bekännelsen, stryka hänvisningen till
hela konkordieboken. Motivet var närmast av formell art:
det är faktiskt ytterst tvivelaktigt, om den ifrågavarande
bestämmelsen i kyrkolagen, formellt juridiskt sett, ännu
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
