Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges ställning i den evangeliska kristenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara missvisande. Det råder för svenskt kyrkligt
medvetande ingen som helst spänning mellan dessa element: de
direkt från reformationen stammande och de från
medeltiden övertagna. Obrutenheten i den religiösa traditionen
har utan tvivel bidragit till att låta den svenska
evangeliska kyrkan slå djupa rötter i vårt folk. Liksom den helt
enkelt kallas den svenska kyrkan, så ter den sig också
såsom arvtagaren till allt, som varit av äkta halt i hela
Sveriges religiösa historia. Men samtidigt har detta
konservativa drag tjänat ej att försvaga utan att stärka dess klart
lutherska karaktär. Det var ock från början ej blott ett
utslag av klok försiktighet utan medvetet fattat såsom en
konsekvens av lutherska principer.
I fråga om kulten hade den konservativa hållningen en
klart uttalad antikalvinistisk udd. Man ville ej i sådana
yttre ting låta sin frihet bindas: varför skulle man ej få
prisa och lova Gud på fädernas vis? Så har ock denna
relativa rikedom i kultens utgestaltning, isynnerhet den
plats, som jämte predikstolen tillkommer altaret, alltjämt
bildat ett skyddsvärn mot tendenser såväl i ensidigt
reformert som rationaliserande eller katoliserande riktning.
Den har i tider av torka bidragit till att de religiösa
källsprången ej sinat ut. Och i synnerhet har den genom att
inrymma så stor plats åt det hemlighetsfulla, det
sakramentala elementet, åstadkommit, att längtan efter detta ej så
lätt sökt tillfredsställelse på annat håll, samtidigt som den
bidragit till att predikan icke nedsjunkit till ett
läroföredrag, utan att den lutherska värderingen av det predikade
ordet såsom, likaväl som sakramenten, ett nådemedel,
medel, genom vilket Gud själv på ett hemlighetsfullt sätt
handlar med oss, hållits levande.
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
