Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges ställning i den evangeliska kristenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vaknandet av det religiösa intresset under de senaste
årtiondena har sträckt sig även till arbetarvärlden och även
mottagit självständiga tillflöden därifrån. Så har även
kyrkan allt bättre lärt att komma arbetarna till mötes utan
politiskt partitagande. Viktigare äro dock nog vissa
faktorer av allmänt social art. Arbetarna ha nu på det
politiska området väsentligen nått sitt mål och äro överallt
på väg att växa in i det bestående samhället. Därmed ha
ock de religiösa olikheter, som alltid funnits bland dem,
fått friare rum att göra sig gällande. Och i och med att de
krävt plats för sina representanter även i de kyrkliga
förvaltningsorganen, ha de omärkligt vuxit in i det kyrkliga
arbetet. De fylla där i regel sin uppgift med stor lojalitet,
ofta med verklig hängivenhet. Mer än en gång har jag mött
dem också såsom innehavare av det högsta kyrkliga
förtroendeuppdrag en församling kan skänka: såsom
kyrkovärdar, och kyrkovärdar som på ett förträffligt sätt
fullföljt de gamla bondekyrkovärdarnas förnäma traditioner.
Hur långt den så begynta utvecklingen skall fortsätta är
omöjligt att döma. Men det synes visst, att i den mån
som de religiösa behoven vakna bland arbetarna, de komma
att i stort sett söka sig, ej såsom förr till de frireligiösa
samfunden, utan till den gamla kyrkan.
Sitt mest egenartade och medvetna uttryck har denna
vändning tillbaka till folkkyrkan fått i den s. k.
korstågs-eller ungkyrkliga rörelsen, som för två decennier sedan bröt
sig fram inom studentvärlden i Uppsala för att därifrån
så småningom erövra allt vidare kretsar, och som nu mer
eller mindre direkt kan räkna en stor del av de svenska
prästerna till sin riktning. Det vore kanske ej fullt
träffande att beteckna den såsom en väckelserörelse. Dock bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
