Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrka och stat i vårt land i detta nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Den religiöst motiverade folkkyrkan» — det är den
formel, i vilken jag så småningom vant mig att fixera det s.k.
ungkyrkliga kyrkoidealet och kyrkoprogrammet. Så
småningom — det märks nog, att formuleringen inte stammar
från ungkyrkorörelsens första klang- och jubeltider. I
jämförelse med de lösenord, kring vilka vi då fylkade oss,
»Sveriges folk — Guds folk» etc., klingar den prosaisk och
försiktig. Men den säger i sak detsamma. Och likasom det
gamla lösenordet innebär den på en gång — det bör från början
observeras — en glad och tacksam bekännelse till folkkyrkan,
sådan vi hava den: den är med alla sina brister dock till
själva sin grundstruktur religiöst — ej tilläventyrs kulturellt,
socialt, utan först och sist religiöst — motiverad, det
religiöst sett riktiga och ett ännu ej förverkligat ideal, till vilket
vi oavlåtligen måste söka närma oss: folkkyrkan måste
alltigenom bli sådan, att den kan religiöst motiveras — vad som
ej låter sig rent religiöst motiveras har intet rum i en
folkkyrka.
Det första var ju från början det första: upptäckten av
den fördolda religiösa rikedomen i folkkyrkan, av dess
religiösa motivering. En upptäckt var det verkligen — en
uppenbarelse, sade man väl ibland i de första dagarnes hänförelse.
Och »som» en uppenbarelse kom det i varje fall. Det var ej
så, att kyrkotanken, folkkyrkoidealet stod fast för oss, och
nu sökte vi efter en motivering. Tankarne i de kretsar, från
vilka sedermera den ungkyrkliga rörelsen utgick, rörde sig
fastmer vid denna tid i avgjort individualistisk riktning.
Ännu vid studentmötet 1908 fick J. A. Eklund formligen tvinga
sig till att få tala om kyrkan — och talade, som det såg ut,
för ganska döva öron. Och den nya »rörelsen» själv började
som en ganska typisk väckelserörelse, där allt såsom i varje
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
