Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrka och stat i vårt land i detta nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äkta väckelserörelse samlades kring den enskildes
Gudsförhållande, kring Luthers centrum, kring Rosenius’ centrum:
synd och nåd–syndernas förlåtelse. Helt oväntat —
ehuru helt visst i det dolda på många sätt förberett — »som
en uppenbarelse» — knöts sedan bandet mellan dessa
tankar och tanken på kyrkan–och så var »kyrkotanken»
där. Det karakteristiska för denna var och är den
omedelbarhet, med vilken linien här drages direkt från det allra
innersta religiösa centrum: syndernas förlåtelse, den
oförtjänta, förekommande nåden, och fram till, icke tilläventyrs
kyrkan i abstrakt ideell mening, utan denna högst konkreta
och realistiskt påtagliga — och bristfälliga — storhet:
folkkyrkan — den svenska folkkyrkan, kunde jag tillägga, i vårt
land, i detta nu.
Man hade ju alltid hållit fast vid den och kände sig
hemma där. Men när det gällde motiveringen, särskilt gentemot
den frikyrkliga kritiken, var det mestadels mera kulturella
och pedagogiska eller rättare sagt religiöst kulturella och
religiöst pedagogiska än rent religiösa överväganden, på vilka
man föll tillbaka. På många håll även i våra kretsar, likasom
ännu mer inom de äldre generationerna bland prästerskapet,
hade man nog den känslan, mer eller mindre medveten, att
om den rent religiösa synpunkten ensam för sig fått vara
den avgörande, den snarare skulle visat i fri- eller
förenings-kyrkoidealets riktning. För den i sitt slag direkt och
konsekvent religiösa motivering, som den äldre högkyrkliga
teologien givit för sitt kyrkoideal, med dess starka betoning av
ämbetet, dess framskjutande av anstalts-,
institutionsmomentet på samfundets bekostnad kände man sig främmande.
Nu såg man plötsligt en rak linie dragas från det innersta
religiösa centrum och fram just till kyrkos amfundet: från
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
