Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrka och stat i vårt land i detta nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den är ju till att börja med för oss som för er all missions
drivande princip, och den glömma vi inte heller i vår
verksamhet härhemma: att nå alla med Guds nådestillbud,
därefter står också hela vår traktan. Men därför faller det oss
inte in — såsom det ju därute på missionsfältet inte heller
faller er in — att kalla alla dessa, hela denna »obestämda
folkmängd» en kristen församling. Den kristna kyrkan är ju
dock efter vår gemensamma bekännelse de troendes samfund,
så böra väl ock dess församlingar vara de troendes
församlingar — och genom att så vitt möjligt samla de troende till
också i det yttre framträdande församlingar skapa vi också
de rätta subjekten för den inre — liksom för den yttre —
missionen och sörja så också på vårt sätt för de
utomståendes påverkan, för dessa »alla». Vi replikera i vår tur:
Också vi förstå, och ha nog lärt oss allt bättre förstå värdet,
oumbärligheten av sådana organisationer, som avse att föra
dem, som genom likartade troserfarenheter i det inre höra
samman, också i det yttre tillsamman, till ömsesidigt stöd
och till skapande av handlingskraftiga centra för den
utåtriktade verksamheten. Och jag för min del har år från år
lärt mig allt högre skatta det verk, som i detta stycke de
frikyrkliga sammanslutningarna utfört, och den ovärderliga
hjälp, de därigenom också på många punkter givit den
svenska folkkyrkan att bli en verklig folkkyrka, att nå fram dit
den eljest icke skulle nått. Men om man vill göra detta
subjektiva kännemärke, den avgjorda tron, till det för själva
kyrkans organisation överst avgörande, och härvid ej ser
någon mera avgörande skillnad mellan missionsfältet och ett
folk, som sedan århundraden kallat sig ett kristet folk — då
röjer detta, att man dock ej gjort fullt allvar med tanken på
den universella nåden, åtminstone från den sida därav, som
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
