Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Författarskapet - VIII - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvad han fruktade. Han såg, att »med löjet får man
icke skämta». »Det som jag skrattade åt», säger han,
»blef sorgligt, ja jag kan tillfoga: blef hemskt». Han
kände, att själfva hans skratt var hemskt, att kraften i
detta löje lyfte några sista höljen och blottade något
det ondas djupaste mysterium. Gogol såg djäfvulen
utan mask rätt i ansiktet och blef varse hvad
människoögon ej tåla vid att se. »Ett anskrämligt vidunder med
sorgmodigt ansikte» trädde för hans ögon — och han
greps af förfäran, och utom sig af skräck ropade han
ut öfver hela Ryssland: »Landsmän! Det är
förskräckligt!... Själen förlamas af fasa vid blotta aningen om
det stora hinsides... Hela mitt döende väsen våndas,
då det skymtar de jätteväxter och frukter, hvilkas frön
vi sått i lifvet utan att märka och ana hvilka
skräckskepnader som skola uppstå ur dem.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
