Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Lifvet och Religionen - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Men på samma gång har han starkare än någon
annan i det nutida Europa en förninm <dse, om än
icke ett klart medvetande, af att kristendomen gömmer
på möjligheten af en ny förening, en ny syntes,
»möjligheten af en försoning af de motsägelser, som icke
kunna lösas Kristus förutan». »Kyrkan», säger han,
»kan utföra ett storartadt under» ... den »ensam är i
stånd att häfva alla våra frågor och tvifvel.» Här ställer
Gogol den österländska kyrkan i motats till den
västerländska och gör sig sålunda skyldig till en motsägelse:
han har ju nyss sagt, att vi ingalunda äro bättre utan
sämre än alla andra, att i östern liksomJ i västern
kyrkan icke trängt in i lifvet. Det är ja uppenbart, att i
fråga om ensidig asketism, afsvärja!*’ e och förnekelse
af lifvet, okroppslig andlighet i stället för heligt kött
den österländska kristendomen vandrat samma väg som
den västerländska; man kan till och med säga, att den
kristna natten, munkväsendet, utbredt sig just från öster
till väster, icke från väster till öster.
Men med »den rättrogna österländska kyrkan»
menar Gogol icke gångna eller kommande tiders
historiska kyrka utan den allmänneliga ortodoxiens
tillkommande, öfverhistoriska, mystiska kyrka. Ej utan skäl
påstod I. S. Aksakov, att Gogol i sitt religiösa sökande
sträfvade att lösa en »jätteuppgift, sotn alla de 1847
årens kristendom icke löst». Och Gogol ställde sig
verkligen i sin uppfattning af Kristus i motsats till hela
den historiska kristendomen, den västerländska såväl
som den österländska. Oftast, icke alltid, gjorde han
detta på ett oklart och omedvetet sätt, blandade ihop
den bysantinska eller ryska ortodoxien med den
verkligt allmänneliga, katolska, den nuvarande kyrkan med
den tillkommande. Men för oss står det numera
alldeles klart, att endast denna senare erbjuder
betingelserna för den, såsom Gogol säger, »allsidiga (icke
ensidigt asketiska) blick på lifvet, som är människan
förbehållen i ett senare och mera omfattande
bildningsstadium. Inom den gifves det utrymme icke endast för
människans själ och hjärta utan äfven för förnuftet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
