- Project Runeberg -  Gogol och djäfvulen : en studie /
130

(1909) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Lifvet och Religionen - XIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

Öfverdrifven — det betyder alltför svart eller
alltför hvit. En icke öfverdrifven kristendom är icke svart
och icke hvit utan grå, är en kristendom, där både
vargarna bli mätta och fåren få behålla lifvet. Å ena
sidan har man att tänka på »människans
hjärtekam-mare», å den andra bör man komma ihåg, att den
ryska ungdomen är så benägen att förlöjliga. Hade
inte Gogol ändå skäl att föredraga fader Matfejs
visserligen öfverdrifna men ändå äktsvarta kristendom
framför denna moderata, gråa?

Än mera bestämdt uttalade sig biskop Grigori i
Kaluga. »En gång efter en middag i en förnäm familj
föll talet på Gogol och hans Brefväxling. Det blef
en häftig dispyt; somliga pro, andra contra. Någon
utlät sig: ’När man läser den där Brefväxlingen,
konstaterar man med förvåning, att Gogol rent af är
teolog’. Härpå svarade hans högvördighet Grigori på
sitt vanliga godmodiga sätt men nästan med ömkan i
tonen: ’Han teolog! Han är helt enkelt en pratmakare
på villovägar!’»

Alltså var det icke endast lekmännen, som
behandlade Gogols kristendom med tsjitsjikovsk
förståndsmässighet eller chlestakovsk »lätthet i tankarna».

I Gogols person vände sig hela det »upplysta»
ryska samhället till kyrkan med en fråga, på hvilken
icke endast dess egen utan öfverhufvud hela
kristendomens framtid beror. Kyrkan besvarade frågan
endast med förbannelse, tårar och skämt.

»Jag vet», säger Gogol, »att jag skall få stå till
svars inför Gud för att jag ej fyllt mitt värf som jag
borde. Men jag vet, att också andra skola ställas till
svars därför, och detta är sannerligen intet löst tal af
mig.» Ifall förutsägelsen går i uppfyllelse, så skola de
till ansvar ställda ej komma undan med vare sig
förbannelser eller tårar eller skämt.

»Säg mig, hur kommer det sig, att jag i stället
för att vilja bedja om förlåtelse för alla synder jag
begått skulle vilja bedja om frälsning för Ryssland?»
skref Gogol till fader Matfej före afresan till Jerusalem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmgogol/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free