Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten. Andra taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att se på. Och himlen allt lägre och lägre...
Eurydike, Eurydike under Hades hvalf...
Slår an strängarna. Tystnad.
Alexander. Hvad tänker du på? — Vet du hvad,
Lieschen, när du talar, förefaller det mig alltid som om
du tänkte på något annat...
Elisabet. På något annat? Nej. Men förresten,
jag vet inte, kanske... Ack nu gick strängen af. Nu
kan jag inte spela mer.
Alexander. Kom hit.
Elisabet (går fram till Alexander.) Nå hvad är det?
Alexander. Hvad den där hvita klänningen klär
dig. När du står framför mig så här ljus i halfmörkret,
så är det som jag såg Eurydike eller Psyke.
Elisabet. Vous étes trop aimable, Monseigneur.
Nej kyss inte mina händer. Låt vara! Kommer du
ihåg, att häromdan sa du, att vi två är som bror
och syster. Bror och syster...
Alexander. Ja det förstås, men ändå, Lieschen...
Elisabet. Men ändå ja... Säg är det sant, att
när Konstantin kysser sin hustrus händer, kramar och
biter han dem, så att hon skriker af smärta?
Alexander. Hvem har sagt dig det?
Elisabet. Hon själf. Och är det sant, att han
förr, i ridhuset, lär ha roat sig med att skjuta
lefvande råttor ur en kanon?
Alexander. Hvarför frågar du allt det där, Lieschen?
Elisabet. Därför att jag inte vill vara Psyke.
Hör du det, jag vill inte! Det tråkar ut mig, det är
mig vidrigt... Amor och Psyke, såna dumheter! (Tystnad.)
Och en gång, en tövädersdag, kom en tsjinovnik åkande
i sin täckvagn i full uniform, med värja vid sidan och
ordnar, och så mötte han kejsarn. Kusken hann inte
- 19 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
