Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte akten. Första taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sammansvurnas röster (i trappan). Fly! Fly! Det
slås larm!
Platon Subov. Hör ni, mina herrar?...
Han darrar och tappar lyktan.
Bennigsen. Seså, fursten, nu är inte stunden att
stå och darra.
Paul (vaknar). Hvem?... hvem är det?
Springer upp ur sängen, bort till dörren och lyssnar.
Bennigsen. Är det något fel på dyrken?
Argamakov. Nej men det är ett engelskt lås,
med hak i. Dyrken tar inte.
Nikolaj Subov. Då försöker vi med axeln —
det skall väl gå.
Han sätter skuldran mot dörren. Den knakar. Paul ilar bort
till motsatta ändan af rummet, gömmer sig i kakelugnsvrån bakom
skärmen och trycker sig tätt intill den hvita väggen, så att han,
själf alldeles hvit och liksom utplattad, knappast är skönjbar.
Dörren springer upp. De sammansvurna ila in i rummet.
Jaszwill (lyser med lyktan öfver sängen). Han har flytt!
Nikolaj Subov. Hvart? Han har väl ändå inte
hoppat ut genom fönstret!
Bennigsen (känner på bäddenj. Le nid est chaud,
1’oiseau n’est pas loin. Han har gömt sig.
De leta i skåpen, under stolar, bord och säng.
Pl aton Subov (pekar under skärmen). Fötterna!
Bibikov. Fi donc! Det är som om vi lekte
kurra-gömma.
Bennigsen (skjuter undan skärmen). Här är han!
Nikolaj Subov. Hvad är det åt honom? Det
är som han vore död...
Bennigsen. Ers majestät...
Argamakov. Han hör inte...
— 108 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
