Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. En affärsman från Danzig - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huvud och på pappersarken framför honom.
Trädgården doftade. Allt var tyst. En gång i halvtimmen rullade
en spårvagn förbi till Danzig eller Oliva.
När han satte sig att läsa, var klockan elva. Till höger
om sig hade han en bricka med smörgåsar och en flaska
mosel. Hans fabriker och förlag hindrade honom inte
i att vara en förträfflig vinkännare och något av en
epikuré i matlagning. Medan han läste, åt han
smörgåsarna, drack ett glas mosel och kände ett inre
välbehag som förde honom tillbaka till pojktiden, då han
låg på magen i något gömställe med en chokladkaka
och en indianroman. — Långt borta hörde han rop av
människor och skall av en hund. Småningom upphörde
de. Efter en timma var han färdig med det första
manuskriptet. Det var omöjligt. Just som han grep efter det
nästa, spratt han till.
Halvt omedvetet hade han tyckt sig höra steg ute på
vägen, steg som gingo fram och tillbaka framför villan
istället för att gå förbi den, tassande steg. Om han hade
hört rätt, om någon verkligen tassat av och an framför
hans trädgård, så gjorde ingen det mera. Det hördes
inga fotsteg, men i stället tyckte han sig uppfånga ett
besynnerligt kluckande ljud, som om någon hade satt
i halsen och kämpade efter luft. Därpå upphörde detta
ljud också. Det var väl någon groda, som uttryckt sin
tillfredsställelse med årstiden. Han tog itu med det andra
manuskriptet. Det intresserade honom från första raden.
Han glömde omvärlden, tassande steg, grodkluck och
allt, tills han på nytt spratt till. Denna gång var det
inte tu tal om att han hörde något i nattstillheten. Det
var till och med någonting, som tycktes ha adress till
honom själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
