Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. I denna natt... - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De gingo uppför de trappor, vilkas höjd avhållit Jakub
Isotzki från att personligen sälja sitt fosterlands
hemligheter.
Vid Brandstedters inträde reste sig en man med
polisonger och livré och kom mot honom. Han hade ett
ansikte, som tycktes knådat av guttaperka, och ett
leende, som lyste ut ur tusen smilgropar som ur lika
många fasetter. Brandstedter lämnade sitt visitkort.
Den livréklädde smålog gillande mot det.
— Och ert ärende?
— Politiskt ärende av stor vikt.
— Och denne herre?
— Min — min sekreterare.
Brandstedter och dåren togo plats i det hörn, där
det var skummast.
Leendet hade försvunnit från den livrékläddes
jovialiska ansikte och efterträtts av ett grubblande uttryck.
Han stirrade med sin ras’ bulldogsenvishet på mannen
i bilkappan och bilbrillorna. Han satt orörlig och tycktes
endast ha ögon för en sak — en karta över det nya
Europa. En tanke eller ett minne tycktes plåga den
livréklädde. Gång på gång lämnade han sin plats,
vandrade ut i rummet och valde nya utsiktspunkter för att
bättre kunna iakttaga mannen i bilkappan. Till slut
kunde han inte behärska sig längre. Han kom fram
och pekade med en inbjudande gest mot en klubbstol
vid fönstret:
— Bättre att sitta här, sir!
Bilisten smålog tacksamt avböjande. Dörren till de
inre rummen gick upp. En man kom ut; den livréklädde
följde Brandstedters föregångare in. Brandstedter
började bli otålig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
