- Project Runeberg -  Duellen : militärroman /
42

(1906) [MARC] Author: Aleksandr Kuprin Translator: Erik Nordenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

kvarsittande i det djupa hålet, och Romaschoff hade
all möjlig möda att — under vilda
balanseringsöfnin-gar på den andra foten — återfinna sin förlorade
skatt.

Den lilla staden tycktes honom vara fullkomligt
utdöd. Icke ett ljud hördes; till och med hundarna
tego. Här och där utströmmade från de små, låga,
hvita husen ett starkt ljussken, hvarvid fönsterposterna
skarpt aftecknade sina konturer på den gulbruna
gat-smutsen. Från det våta och klibbiga staketet, längs
hvilket Romaschoff långsamt arbetade sig fram, från
popplarnas råa, fuktiga bark, från själfva den smutsiga
vägen uppsteg en vårlig, kraftig, uppfriskande doft,
som väckte en viss oreflekterad känsla af glädje och
välbehag. Ja, till och med den pinande blåsten, som
våldsamt svepte fram genom stadens gator, tycktes
vara bemängd med en återuppvaknad, ungdomlig
lifs-lust, och vindstötarna jagade hvarandra som lekfulla,
ystra barn i vild ringdans.

När Romaschoff kom fram till det hus, där
Nikola-jeffs bodde, stannade han, missmodig och rådvill. De
täta, kanelfärgade gardinerna voro nedfällda, men
bakom dem kunde man dock skönja en lampas klara, jämna
sken. På ena sidan hade gardinen böjt sig inåt och
bildade mot fönsterposten en lång, smal springa.
Romaschoff tryckte försiktigt ansiktet mot rutan, och
han vågade knappast andas af fruktan att förråda sin
närvaro.

Han kunde urskilja Alexandra Petrovnas hufvud
och axlar. Hon satt i något böjd ställning på den för
honom så välbekanta divanen af grön rips. Af hennes
djupt nedböjda hufvud och af kroppens lätta rörelser
kunde han sluta, att hon var sysselsatt med något
handarbete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/duellen/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free