Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
43
Plötsligt rätade hon upp sig, lyfte hufvudet och
drog ett djupt andedrag. Hennes läppar rörde sig.
»Hvad säger hon nu?» tänkte Romaschoff. »Och se där
... nu småler hon! Så underligt... att genom ett
fönster se en människa tala och ej kunna uppfatta ett
ord af hvad hon säger.»
Men småleendet försvann hastigt från Alexandra
Petrovnas ansikte, hennes panna rynkades, och hennes
läppar rörde sig snabbt och energiskt. Strax därpå
log hon ånyo men skalkaktigt och försmädligt, och
hon gjorde med hufvudet en långsam, ogillande rörelse.
»Månne de tala om mig?» tänkte Romaschoff, ej
utan en viss oangenäm ängslan. Men han kände, huru
någonting rent, kyskt, harmoniskt lugnande och
välgörande utstrålade mot honom från denna unga kvinna,
hvilken i detta ögonblick gjorde samma intryck på
honom som en älsklig tafla, hvars ljufva bild erinrade
honom om forna, lyckliga, oskuldsfulla dagar.
»Schu-rotschka!» — hviskade ömt Romaschoff.
Alexandra Petrovna lyfte i samma ögonblick sitt
ansikte från arbetet och kastade en snabb, forskande,
beklämd blick mot fönsterrutan. Romaschoff tyckte,
att hon såg honom rätt in i ögonen. Det kändes, som
om en kall hand gripit om hans hjärta, och han gömde
sig förskräckt bakom ett utsprång på väggen. Åter
blef han obeslutsam och illa till mods, och han stod
just i begrepp att återvända hem, då han med en
våldsam viljeansträngning öfvervann sin klenmodighet och
steg genom en liten bakdörr in i köket.
Nikolajeffs kalfaktor befriade honom från de
smutsiga galoscherna och snyggade med en kökstrasa upp
hans stöflar. Då Romaschoff tog fram sin näsduk för
att aftorka imman från sin lornjett, hörde han från
salongen Alexandra Petrovnas välljudande stämma:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
