Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
67
»Och detta är dock det enda, som ger lifvet något
värde», suckade.Romaschoff.
»Och nu stundar för mig den lyckliga tid, om
hvilken de sinsemellan uttala sig så hjärtlöst och
föraktfullt», fortsatte Nasanskij utan att lyssna till
Ro-maschoffs ord. Han vandrade oupphörligt fram och
åter och interfolierade sitt tal då och då med kraftiga
gester, hvilka dock icke voro adresserade till
Romaschoff utan alltid riktade mot de båda hörn af
rummet, som han växelvis passerade. »Nu kommer min
frihetstid, Romaschoff, frihet för ande, tanke, vilja!
Jag skall då lefva ett visserligen sällsamt men ock
underbart rikt inre lif. Allt hvad jag sett, hört och
läst skall då ernå en rikare innebörd, skall te sig i en
klarare och skarpare belysning och erhålla en djup,
oändlig mening! Då skall mitt minne bli ett
pan-teon! Jag tar det första föremål, som jag får fatt
uti, betraktar det länge, inträngande, med hänryckning!
Personer, händelser, karaktärer, böcker, kvinnor, kärlek,
ja först och sist kvinnor och kärlek! Allt detta
in-väfves i min fantasi. Understundom tänker jag på
historiens hjältar och snillen, på religionens och
vetenskapens tallösa martyrer. Jag tror ej på Gud,
Romaschoff, men kyrkans män ha handledt min uppfostran,
och minnena från denna tid med dess helgondyrkan
och fromma sånger äro mig ännu kära.»
Romaschoff steg sakta upp från sin plats på
sängkanten och gick bort till det öppna fönstret, där han
satte sig med ryggen hvilande mot fönsterposten.
Härifrån, från det upplysta rummet, föreföll honom natten
ännu mörkare, ännu hemlighetsfullare. Ljumma vindar
hviskade nedanför fönstret i buskarnas mörka
bladverk. Och i denna milda luft, mättad af vårens skarpa,
aromatiska doft, under dessa strålande stjärnor, i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
