Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
en kvinna, som han aldrig älskat. Han lade sig i sin
säng med en obeskrifligt tryckande känsla, ja han
tyckte sig vara liksom söndertrasad af denna dags
händelser, och ofrivilligt återförde han i minnet
Na-sanskijs ord under aftonen: »Hans tankar voro grå
som soldatens kappa.»
Han föll snart i en djup, tung sömn. Såsom alltid
under sista tiden, när han haft sina bittra ständer,
såg han sig äfven nu i drömmen som en liten gosse.
Hos honom fanns ingen oren trängtan, ingen saknad,
ingen lifsleda, hans kropp var lätt och frisk, och hans
själ var ljus, var fylld af hopp och glädje. Och midt
i denna värld af strålglans och lycka såg han det
gamla, kära Moskvas välbekanta gator i den bländande
belysning, som bjudes ögat blott i drömmarnas land.
Men långt där borta vid horisonten, vid själfva randen
af denna ljusmättade himmel, höjde sig, sakta och
hotande, en mörk, olycksbådande molnvägg, bakom
hvilken gömde sig en afskyvärd småstadshåla med
tungt och olidligt slafveri, exercis, rekrytskolor,
dryckenskap, falska kamrater och i grund fördärfvade kvinnor.
Hans lif var nu idel glädje och gamman, men det
mörka molnet inväntade tåligt den stund, då det skulle
få sluta honom i sin dödsbringande famn. Och så
hände, att den lille Romaschoff, midt under sitt
barnsliga joller och sina oskyldiga drömmar, stilla begrät
sin dubbelgångares öde.
Midt i natten vaknade han och märkte, att hans
kudde var fuktig af tårar. Då föll han ånyo i gråt,
och i ännu stridare strömmar flöto varma tårar ned för
hans bleka kinder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
