- Project Runeberg -  Duellen : militärroman /
92

(1906) [MARC] Author: Aleksandr Kuprin Translator: Erik Nordenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

92

men mitt jag är borta för evigt! Likaså skola i
evighet förintas denna kammare, denna himmel,
regementet, hela arméen, alla stjärnor, denna smutsiga
jordboll, mina händer och fötter.. allt, allt...!... Ja,
ja... så är det. Nå, godt... men sakta i backarna,
.. hur var det nu med mitt gamla jag igen? Jo,
vänta! Jag befann mig i det oändliga mörkret. Så
kom någon och tände mitt lifs lampa, men han blåste
så godt som genast ut den igen, och åter var jag i
mörkret.. i evigheternas evighet? Hvad gjorde... hvad
uträttade jag under detta korta ögonblick af min
existens? Jo, jag höll tummen på byxsömmen och
hälarna tillsammans, jag skrek med full hals: ’Hvila
gevär!’ och omedelbart därpå svor jag och dundrade:
’In med kolfven, era nöt!’ Jag darrade inför ett
hundratal tyranner, nu eländiga spöken, försvunna i
evigheten liksom mitt eget märkvärdiga, höga jag!
Men hvarför darrade jag då för dessa spöken, och
hur kunde de tvinga mig att göra en sådan mängd
onödiga, idiotiska, obehagliga saker? Hur kunde de
våga trakassera och förolämpa mitt jag? Dessa usla,
förintade spöken...!»

Romaschoff satte sig vid bordet, stödde armbågarna
mot bordskifvan och omfattade hufvudet med båda
händerna. Endast med möda lyckades han hålla i
styr dessa från alla håll anstormande, vilda tankar.

»Hm!... Min vän, Romaschoff, hvad allt har du
icke glömt... ’Fosterlandet’.. ’fädrens aska’..* ’ärans
altare’.. ’krigarens ed och disciplinen’... Hvem skall
försvara din fädernebygd, när fienden stormar öfver
gränsen?... Ack! När jag är död" så finnes det ju ej
mer något fädernesland, någon fiende, någon ära!
De försvinna samtidigt med mitt medvetande. Men,
om ock allt detta förintas och begrafves... fosterjord,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/duellen/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free