- Project Runeberg -  Duellen : militärroman /
103

(1906) [MARC] Author: Aleksandr Kuprin Translator: Erik Nordenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

103

Den klagande, bönfallande rösten svarade åter och
talade tämligen länge. När den tystnade, dundrade på
nytt öfverstens djupa bas, dock nu tydligen en
hårsmån lugnare och mildare än förut, hvaraf man kunde
märka, att okvädinsord och svordomar började i viss
mån tryta för den noble krigaren, som nu äfven tycktes
för ögonblicket hafva fått nog af den grymma,
vällust-liknande känsla han alltid erfor vid åsynen af en
medmänniskas djupa förnedring.

Schulgovitsch fortsatte i korta, obrutna satser sin
straffpredikan: »Se så.. nog nu! Alltså: ännu en gång
nåd i stället för rätt! Men kom ihåg... och rista in
mina ord för evärdliga tider på er röda näsa! Detta
är oåterkalleligen sista gången, som jag har någon
misskund med er, kapten! Om det ännu en gång kommer
till mina öron, att ni varit drucken, så... tig! Jag
vet, hvad ni ämnar säga, men jag vill ej längre höra
edra löften! Om en vecka inspekterar jag ert
kompani. Ni förstår...? Och hvad truppens aflöning
angår, så måste den affären vara klarerad i morgon!
Hörde ni? I morgon! Och nu skall jag ej längre
uppehålla er, herr kapten... jag har den äran....»

De sista orden afbrötos af skrapning i golfvet och
några vacklande steg mot dörren. Men plötsligt hörde
man åter öfverstens stämma, hvars vreda och stränga
tonfall dock denna gång ej klingade fullt naturligt:

»Halt, herr kapten! Ännu ett par ord! Hvart
tänker ni nu ta vägen? Till judarne förstås...
för att skrifva växlar? Ack, du arma, olycksaliga
åsna! Men detta får inte ske! Se här... tag! En..
två..! En, två, tre, fyra... tre hundra! Mera kan
jag icke! Tag och drag åt...! Betala igen, när
ni kan! Och nu marsch! Dock än en gång.. hur
kan en officer bära sig åt så lumpet? Fy, millioner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/duellen/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free