- Project Runeberg -  Duellen : militärroman /
105

(1906) [MARC] Author: Aleksandr Kuprin Translator: Erik Nordenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

105

öfverste Schulgovitsch satt vid ett bord i ett hörn
af rummet, till vänster om dörren. Han var iförd sin
arbetsrock, under hvilken framstack den glänsande
hvita stärkskjortan. De muskulösa, röda händerna
hvilade på länstolens armstöd. Det onaturligt stora,
gamla ansiktet med den korta hårtofsen på hjässan
och det spetsiga, hvita skägget hade öfver sig
någonting hårdt och kallt. De ljusa, färglösa ögonen
blickade nästan fientligt på den inträdande, hvars hälsning
besvarades med en kort nick. Romaschoff observerade
i samma ögonblick i öfverstens öra en halfmånformad
silfverring och tänkte för sig själf: »Besynnerligt, att
jag aldrig förr sett den där ringen.»

»Det är sorgligt», började Schulgovitsch i en
grof baston, som tycktes komma ända från djupet af
mellangärdet, hvarefter han gjorde en lång paus. »Ja,
skamligt», fortsatte han i höjd ton, »af er att redan
efter en så kort tjänstetid här göra er skyldig till
snedsprång. Jag har dessutom många andra
anledningar att vara missnöjd med er! Så t. ex. först nu
detta: jag kommer till exercisplatsen och gör mot er
en berättigad anmärkning. Genast är ni färdig att
gifva er regementschef ett dumt och oförsynt svar!
Kan detta kallas militärisk takt och disciplin? Nej!
Det är oerhördt... och ni borde blygas!» De sista
orden rötos fram af Schulgovitsch med en så
bedöfvande kraft, att hans offer kände en darrning i
knävecken.

Romaschoff blickade mörkt åt sidan, och ingen
makt i världen, tyckte han, skulle kunnat förmå honom
att se öfverstens basiliskanlete rätt i ögonen. »Hvar
är nu ditt jag?» frågade han sig själf ironiskt. »Här
gäller det endast att tiga, lida och — stå i gif akt.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/duellen/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free