- Project Runeberg -  Duellen : militärroman /
113

(1906) [MARC] Author: Aleksandr Kuprin Translator: Erik Nordenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

113

s. k. »kantonisterna». * Jag minns, hur han vid
mönstringen alltid begaf sig direkt fram till stora
trumman... han var ända till vanvett förälskad i
detta instrument... och yttrade till trumslagaren:
’Sche schå, bror lille, schpela nu för mig
någonting riktigt melankolischktl’ Samme general hade ock
för vana att gå till sängs precis på slaget klockan
11. När klockan närmade sig detta timslag, sade han
oföränderligen till sina gäster: ’Sche schå, mina herrar,
äten, dricken och våren glada, men nu går jag och
kaschtar mej i Neptunschs armar!’ Någon svarade
då: ’Ni menar väl Morfevs’, ers högvälborenhet?’ —
’Asch, det är väl schak schamma! De tillhöra ju bägge
schamma mineralogi!’... Nå, så gör nu äfven jag,
mina herrar.» Schulgovitsch steg upp och lade
ser-veten öfver stolkarmen. »Jag går också att kasta mig
i ’Neptuns’ armar. God afton, ni äga er frihet, mina
herrar officerare!»

De båda officerarne stego upp och sträckte på sig.
»Ett ironiskt, bittert småleende lekte på hans tunna
läppar», tänkte Romaschoff om sig själf — dock endast
tänkte, ty i verkligheten var hans ansikte i detta
ögonblick blekt, jämmerligt och föga tilldragande att
skåda.

Äter befann sig Romaschoff på väg till sitt hem,
och åter kände han sig ensam, öfvergifven och
rädd-ningslöst förlorad på denna dystra och fientliga plats.
Äter flammade solen i väster bland svartblå, tunga,
åskdigra moln, och åter hägrade för Romaschoff där
borta, bakom hus och fält vid horisontens rand, en

* Ett slags värnpliktige, i vissa distrikt af Ryssland under
kejsar Nikolai tid kantonerade eller garnisonerade soldatsöner.

Öfvers.

Ku pr iii, Duellen. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/duellen/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free