Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
135
Romaschoff citerade genast för sig själf en af sina
romanfraser:
»Och öfver hans ansikte lade sig en
ogenomtränglig mask...»
»God dag, Jurij Alexjäitsch!... Hvarför kommer
ni inte och hälsar?»
Romaschoff steg fram till henne. Hon sände
honom en obeskrifligt giftig och hatfull blick.
Pupillerna i hennes ögon stodo orörliga och voro onaturligt
sammandragna och skarpa. Hon fattade och fasthöll
med ett hårdt grepp hans hand.
»Jag har på er begäran sparat åt er tredje
kadril-jen. Jag hoppas, att ni ej har glömt.. ?»
Romaschoff gjorde en stum bugning.
»Min Gud, hvilken älskvärd kavaljer, ni är! Nog
kunde ni väl åtminstone svara: enchanté, madame.>
»Adschadté badabb», hörde Romaschoff. — »Inte sant
herr grefve, en ’mjölsäck’ är han?»
»Naturligtvis minns jag», frammumlade
Romaschoff i osäker ton. »Jag tackar för den stora äran!»
Bobetinskij gjorde intet för att höja aftonens
stämning. Han anförde dansen med en apatisk och
nedlåtande min, alldeles som om han af pur pliktkänsla
fullgjorde något mycket motbjudande och intresselöst
för honom själf men af oändlig vikt för den öfriga
mänskligheten. Men när det led mot tredje kadriljen,
fick han liksom en smula nytt lif och, i det han hastade
öfver salen med en skridskogängares långa, glidande
steg, ropade han med ljudlig stämma:
»Quadrille monstre! Cavaliers, engagez vos
da-mes!»
Romaschoff och Raisa Alexandrovna placerade sig
i närheten af musikgalleriets fönster med Michin och
fru Ljetschenko som vis-à-vis. Den senare nådde knappt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
