- Project Runeberg -  Duellen : militärroman /
219

(1906) [MARC] Author: Aleksandr Kuprin Translator: Erik Nordenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219

paniet! Halt, halt! Kompanichefen kommer hit! Hit
till mig! (Säg mig, herr kapten... hvad i Herrans
namn skall det där föreställa? Är det en likprocession
eller ett fackeltåg ? Säg!! Marsch i tre tempo ? Hör
på, herr kompanichef! Vi lefva inte nu i Nikolai
tider, då soldaten tjänade i tjugufem år! Hur många
dyrbara dagar har ni förstört under inöfvandet af denna
fördömda corps de bålet ? Svara!»

Osadtschij stod mörk, tyst och orörlig inför sin
vredgade förman med den dragna sabeln riktad mot marken.
Generalen teg ett ögonblick och fortsatte sedan i lugnare
ton men med ett uttryck af sorg och ironi i rösten:

»Med det där vanvettet skall ni snart nog lyckas
släcka den sista lifsgnistan hos edra soldater... Eller
hvad tror ni själf ? Ack, ni olycksalige gengångare från
Ivan den grymmes dagar! Men nog härom. Tillåt mig
nu i stället fråga er, herr kapten . . . hvad heter den
där unga gossen ?»

»Ignatij Michàjlovitsch, ers högvälborenhet!»
svarade Osadtschij med reglementets torra, graflika
stämma.

»Godt och väl. Men hvad vet ni om honom ? Är han
ogift, eller har han kanske där hemma i byn hustru,
barn och sorger ? Svara!»

»Hvem kan säga det, ers högvälborenhet! Jag har
hundra man under mitt befäl. Svårt nog att komma
ihåg sådant!»

»Svårt att komma ihåg, sa’ ni», upprepade generalen
med sorg och allvar i stämman. »Ack, mina herrar,
mina herrar! Ni veta förvisso hvad Skriften säger...
och likväl, hvad låta ni ej komma er till last! Detta
arma, gråa, eländiga djur, som står där, skall kanske en
gång i stridens timme skydda er med sin kropp, skall
bära er ur kulregnet på sina armar, skall med sin trasiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/duellen/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free