Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
ger mig denna rätt. Om Alexandra Petrovnas
ofläckade namn ännu har något värde för er,- så *gör utan
dröjsmål slut på dessa nedrigheter!»
»Var lugn! Jag skall göra allt hvad på mig
ankommer», var Romaschoffs torra svar.
Han vände sig bort och gick framåt, midt på
gångstigen. Nikolajeff upphann honom med några steg.
»Var god och vänta ett ögonblick!» Nikolajeffs
röst lät mjukare och tycktes äfven ha förlorat i
säkerhet och energi. »Jag hemställer, om ej, då nu saken
ändtligen kommit till tals, vi nu också böra komma
till punkt ? Hvad säger ni själf ?»
»Kanske det.»
»Ni måste själf ha märkt, med hvilken vänskap och
sympati vi, d. v. s. Alexandra Petrovna och jag,
mottagit er i vårt hem. Men om jag nu skulle vara
tvungen att... jag behöfver ej säga mer, ni vet nog bäst
själf, hur skvallret frodas i den här eländiga
småstadshålan.»
»Godt», svarade Romaschoff i dyster ton. »Jag skall
upphöra med mina besök. Det var väl detta ni
önskade ... Jag kan för resten säga er, att jag redan
själf beslutat att ej vidare visa mig inom edra
dörrar. För några dagar sedan gjorde jag Alexandra
Petrovna en mycket kort visit för att till henne återlämna
några böcker, men ni kan vara förvissad om att det
var sista gången.»
»Ja . .. det är nog bäst så .. .»
Nikolajeff afslutade ej meningen och var
synbarligen aili utom behaglig till mods. De båda officerarne
kommo i detta ögonblick ut på chausséen. Till
staden återstodo dem ännu omkring tre hundra steg. Utan
att vidare yttra ett ord eller bevärdiga hvarandra
med en blick fortsatte de vägen sida vid sida. Ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
