Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
som åkte bredvid Romaschoff, satt hela tiden vred,
tyst och sluten.
Officersmässens lokaler voro, trots den sena timmen,
rikligt upplysta och fulla af folk. I spel- och
biljardrummen, i matsalen och vid byfféen tornade
hjälplöst mot hvarandra af vinångor och tobaksrök starkt
omtöcknade varelser med uppknäppta rockar, blossande
ansikten, fånigt stirrande ögon och osäker gång.
Romaschoff, som gick omkring och hälsade på åtskilliga
af officerarne, fann bland dem till sin stora förvåning
äfven — Nikolajeff. Han satt bredvid Osadtschij, var
drucken och röd i synen men höll sig rak. När han
såg Romaschoff närma sig, fixerade han honom skarpt
några sekunder men vände sig därpå tvärt åt sidan
för att slippa räcka honom handen, allt under det
han med ökadt intresse samtalade med sin granne.
»Vjätkin, kom hit och sjung!» röt Osadtschij öfver
de andras hufvuden. »Ja, k-o-m 1-å-åt oss sju-u-unga»,
mässade Vjätkin till svar, imiterande och karikerande
en melodi ur den kyrkliga ritualen.
»Bakom prästens stätta
slogos tre små nätta
gossar» etc.
Vjätkin härmade de i snabb följd och på samma
ton reciterade stafvelserna i den vid gudstjänsten öfliga
antifon i en.
Prästen, klockarn och pedellen
fingo fröjda sig åt smällen.
Sekreterarn kom och sa’:
»Nikifor, du slåss ju bra».
»Nikifor, du ... . slåss . . ju .. bra!» svarade
pianissimo i fulltoniga ackorder den i all hast improviserade
kören af druckna officerare, sekunderad af Osadtschijs
sakta mullrande basstämma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
