- Project Runeberg -  Duellen : militärroman /
295

(1906) [MARC] Author: Aleksandr Kuprin Translator: Erik Nordenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

295

»Säg mig, underlöjtnant Romaschoff», började
Osadtschij i tillgjordt imposant och släpande ton, »hvar
uppehöll ni er, innan ni ankom till mässen i ett dylikt
oförsvarligt tillstånd ?»

Romaschoff rodnade starkt, och han kände stora
svettdroppar i pannan.

»Jag var ... jag var ...», stammade han, »jag
var på en bordell», tillade han nästan med en
hviskning.

»Aha ... på en bordell», eftersade Osadtschij, i det
han afsiktligt höjde tonen och med skonslös tydlighet
uttalade hvarje stafvelse. »Och sannolikt drack ni
äfven, innan ni lämnade det där stället ?»

»Ja, jag drack», svarade Romaschoff i
tvärhuggen ton.

»I så fall önskar jag ej framställa flera frågor»,
vände sig Osadtschij med en bugning till ordföranden.

»Herr underlöjtnant, haf godheten att fortsätta
er rapport», återtog Migunoff. »Ni har, som ni
minnes, erkänt, att ni kastade ölglaset i ansiktet på
Nikolajeff ... Vidare ?»

Romaschoff började åter berätta, planlöst och
osammanhängande som förut men ärligt bemödande sig att
ej utlämna någon detalj. Han hade redan hunnit att
på sitt kantiga sätt och under djup blygsel uttala den
ånger han kände öfver sitt ovärdiga uppförande, då
han ånyo blef afbruten men denna gång af kapten
Peterson. Alldeles som om han tvättade sig, började
denne att energiskt gnugga sina långa, vaxgula
skelettfingrar med de hvassa, sorgkantade naglarna och
yttrade därpå med sin ansträngdt artiga, ja nästan
vänliga, tunna och inställsamma röst:

»Ja, allt det där är godt och väl, och en dylik
frivillig bekännelse är ju på sätt och vis hedrande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/duellen/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free