Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Corentins hämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i anledning av undanskaffande av ett oäkta barn.
Lescheneau, som hade Malin att tacka för allt och anade
betydelsen av det begångna attentatet, hade medfört
gendarmerikaptenen och en piket på tolv man.
Innan han begav sig i väg, hade han naturligtvis
kommit överens med prefekten, vilken, överraskad av
natten, icke kunde betjäna sig av telegrafen. Man skickade
för den skull en stafett till Paris för att underrätta
polisministern, justitieministern och kejsaren om detta oerhörda
brott. Lescheneau fann i salongen på Gondreville fruarna
Marion och Grévin, Violette och senatorns kammartjänare
ävensom fredsdomaren och dennes skrivare.
Undersökningen hade redan skett i slottet. Fredsdomaren
hade med Grévins tillhjälp omsorgsfullt samlat de första
rannsakningselementen. Denne magistratsperson
överraskades genast av den sluga och välberäknade kombination,
som valet av dag och tid visade. Tiden hindrade nämligen
det omedelbara uppsökandet av indicier och bevis. Vid
denna årstid, klockan halv sex på eftermiddagen, då
Violette kunnat förfölja förbrytarna, var det nästan
alldeles mörkt, och för brottslingar betyder natten ofta
strafflöshet. Att välja en sådan dag som fettisdagen, då alla
människor begivit sig till Arcis för att åse maskeraden
och senatorn sålunda borde befinna sig ensam hemma,
var icke det ett förträffligt sätt att undvika vittnen?
»Vi måste göra polisprefekturens agenter rättvisa»,
sade Lescheneau. »De ha alltid varnat oss för adelsmännen
på Cinq-Cygne och sagt, att de förr eller senare skulle
göra sig skyldiga till något brottsligt tilltag.»
Säker på medverkan av prefekten i Aube, vilken sände
stafetter till alla prefekturer i grannskapet av Troyes för
att söka spåren av de fem männen och senatorn, började
Lescheneau uppsätta grunderna för sin rannsakning. Detta
arbete var hastigt färdigt med tillhjälp av två så drivna
jurister som Grévin och fredsdomaren. Den senare, som hette
Pigoult och varit första biträde på den advokatbyrå, där
Malin och Grévin studerat sitt yrkes knep i Paris,
utnämndes tre månader därefter till domstolspresident i
Arcis. Vad Michu angick, kände Lescheneau hans
hotelser mot herr Marion och det bakhåll, vilket senatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
