Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Princip för kapacitetsbalanseringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Obalansen [(C1—4 — C1—3) — (C2—4 — C2—3)] är
bestämmande för överhörningen mellan stamledningarna,
i det störningsströmmen ökar med ökad obalans.
Kapacitetsobalansen mellan duplexen och
stamledning 1 (D—S; vita paret).
Fig. 18 visar principiellt uppmätningen av
kapacitetsobalansen mellan duplexkretsen och det vita
paret. Mätspänningen sättes till det vita paret, under
det att störningsströmmen avlyssnas i duplexen. För
att därvid generatorn icke skall kortslutas, när man
lyssnar på duplexen, äro tvenne lika motstånd å 2000 ohm insatta mellan ledarna 1 och 2 (se fig. 18).
Villkoret för störningsfrihet är tydligen att
C1—3 + C1—4 = C2—3 + C2—4
Är detta villkor ej fyllt varieras vridkondensatorn
tills ljudminimum erhålles. Härvid gäller att
K = C1—3 + C1—4 — (C2—3 + C2—4)
Uttrycket [C1—3 + C1—4 — (C2—3 + C2—4)] definieras
såsom kapacitetsobalansen mellan duplexen och vita
paret.
Kapacitetsobalansen mellan duplexen och
stamledning 2 (D—S; svarta paret).
Figur 19 visar principen för mätningen i detta
fall. Villkoret för störningsfrihet är här, att
C1—3 + C2—3 = C1—4 + C2—4
Kapacitetsobalansen mellan duplexen och svarta paret
erhålles
= [C1—3 + C2—3 — (C1—4 + C2—4)]
Äro för en skruv de tre ovan definierade
kapacitetsobalansvärdena samtliga lika med noll,
så är för skruven ifråga också det allmänna villkoret
uppfyllt, att
C1—3 = C1—4 = C2—3 = C2—4.
Vid det praktiska utförandet av
kapacitetsbalanseringen uppmätes för samtliga skruvar
i de båda kabellängderna kapacitetsobalansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
