Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANDERBERG (afkyld).
Gubevars! Hon är högfärdig nu, så länge det varar.
Sen blir det te å lipa. (Lyfter upp brickan och går.)
SOFI (ställer ännu något i
ordning, släcker så ljus och lampa, går och stänger
fonddörrarne efter sig).
FRU BRUHN (från sängkammaren,
klädd i en lång, ljus morgonrock. Håret slätkammadt och
sminket aftvättadt. Hon ser gammal ut; dragen slappa och
hållningen dödstrött. Hon bär ett ljus i handen, hvilket
hon för ett ögonblick sätter på divanbordet medan hon går
fram till fonddörren, öpnar den och lyssnar utåt. Stänger
så dörrarne igen, stannar ett ögonblick midt på golfvet och
tycks eftersinna.
Tar ljuset och går öfver golfvet, mödosamt, stödjande
sig mot möblerna. Lyssnar vid direktörens dörr, öpnar den
sedan och lyser ditin med ljuset. Drager sig tillbaka och
stänger dörren. Lägger handen ett ögonblick öfver ögonen
och lutar sig tungt mot dörrposten, samlar sina krafter och
tar ett par steg mot sina rum; stannar, vänder sig och går
fram till spegeln, sätter ljuset upp till sitt ansikte och
betraktar det länge och uppmärksamt, med djupt allvar.
Skakar dystert på hufvudet).
Du är för gammal, min vän. Det blir att ge tapt!
(Vänder sig om med en tung suck och går långsamt mot
sitt rum, vacklar till, hugger fast i en stolrygg men tappar
ljuset, som släcks. Hon böjer sig ner med ansträngning,
tar upp det och går, utan att tända det, fram mot sina
rum, hopsjunken af trötthet.)
(Ridån faller.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
